Dagens Nyheter – 28 juni 1871, sida 1

Thiers gaf härefter en exposå af landets finangield ställnihg MHels bristen för ögonblicket belöper sig till 1,63i millioner, deräf den sväfvande skulden ensam uppgår till 650 millioner. Vi äro skyldiga banken 1,330 millioner, gade han, och han är redo att förskjuta öss ytterligare 200 millioner: De 2 milliarder, som det nya lånet skall inbringa, behöfva icke uleslulands användas till krigskontributionens gäldande; 125 millioner äro betalda, vidare afgå 325 millioner för ostbanan.; Detta gör, tillsammans med de nyss nämda 200 millionettia från banken, 650 millioner, hvilka med krigskontributionerta ingenting ha att skaffa; utan äro reserverade för våra eveätuela utgifter. I första inbetalningen till Tyskland: fattas endast 75 millioner; de erhållas genom -lånet, hvars första inbetalning lemnar 300 iillionör: Vid den andra afbetalningen till Tyskland afräknas beloppet för ostbänan; återstår således endast 120 millioner: För tredje afbetalningen behöfvas de fulla 500 milliönerna, men till desg skall lånet ha inbragt 900 millioner och 4:dö afbetalningen betäckes till tullo genom senare inbetalningar å lånet, Banken kan, om dessa beräkningar 1 någon mån skulle slå fel, lemna 2 till 3 millioner utan olägenhet. I detta ögonblick har banken 520 millioner guld i sin kassa och deiina siffra ökas dagligen. I förstån mig utan tvifvel? fortfor Thiers. Men -hurudan skall vår budget vara sedan alla dessa operationer utförts? Mycket tryckande, troligen? Nej, det står inte så illa tills Vi ka att förränta de lån af alla slåg, som vi upptagit eller efter tre års förlopp ytterligare måste: upptaga, för att till fullo betala krigskostnadsersittningen — vi ha att förränta hela denna lånesummaå med 356 millioner. Vi skola: vidare amortera så mycket vi kupna, något som kejsardömet har försummat, och vi vilja bestämma den årliga amorteringen till 200 millioner. Det utgör 556 millioner, som få tilläggas vår budget. Genom inbesparingen på eivillistan skola 120 millioner blifva disponibla. Återstår ett öfverskott af 436 millioner. Nå väl, detta belopp skall fyllas genom skatternas förhöjning, Farhågorna för följderna af denna förhöjning äro utan grund. Ett land, som producerar 15 till 17 milliarder, kan anskaffa den summan utan att produktionen deraf tillfogas någon skada. Det skall vara vår deficit om tre år: landet, om än olyckligt, skall ieke duka under, och vi kunna acka Försynen för att hon icke störtat oss i innu djupare elände.