EO ERE RR Or af anfallen. I afseende på denna strid mellan de reaktionära och republikanarne, tilldömer den allmänna meningen de senare priset, i följd af Jules Favres, Jules Simons och andras glänsande och värdiga uppträdande, hvarmed de häfdade hvad republiken och nationalförsvarsregeringen gjort och måst göra, och huruledes denna regering hämmats i sin verksamhet af förhållanden, för hvilka det störtade kejsardömet ensamt bär skulden, af hvilken anledning äfven detta bör ställas till ansvar, samtidigt med att åtgärderna af försvarsregeringen andersökas och bedömas. Af de med senaste post ankomna underrättelserna från Frankrike meddela vi: Hos polisen lära nära 400,000 personer ha blifvit angifna såsom auhängare af kommunen. De dödade, sårade eller tillfånga: tagna kommunisternas antal uppskattas till 100,000. Beträffande valen, talas om att dessa skola uppskjutas till den 10:de juli. Herr Rouher tros komma att bli vald för två departement. Äfven hr Olliver nämnes såsom kandidat. La Libert6t uppgifver att hr Clment Duvernois ämnar vinna röster bland valmännen i Paris. Hr Guyot-Montpayroux skall, enligt la France4, uppträda såsom kandidat i Paris, general Cissey i Cöte-1Or och hertigen af Chartres har utsigt att få röstpluralitet i Vendåe-departementet. Hr Odilon Barrot har förklarat sig mottaga kandidaturen i Var-departementet. De bo napartistiska kandidaterna i Charente Infårieure ha tagit frihamdeln till sitt partis skylt. De tidningar som icke ingått i de förut omtalade 18 tidningarnes val-association offentliggjorde i söndags den s. k. allmänna republikanska komitåns program. Deri förklaras att republiken är den enda styrelseform, hvarunder pationalsuveräniteten kan på ett förnuftigt och lojalt sätt utöfvas af folket genom allmän omröstning, och att hvarje monarkiskt statsskick i sjelfva verket medför denna suveränitets upphäfvande. Programmet innehäller, bland annat: Republiken existerar de facto; också vill komitn understödja de kandidater, som förklara sig vilja upprättbälla sakernas nuvarande orduing, genom hviiken allena Frankrike kan viona den trygghet det behöfver för att repa sig efter sina olyckor. Enligt SVeritt för i söndags, skall belägringstillståndet i Paris upphäfvas den 26! 16 juni svarade Jules Favre på vissa anmärkningar, som dagen förut gjorts mot honom af hr Vallon, och han sade dervid att han begifvit sig till Meaux icke för att underhandla om fred, hvartill han ej hade haft något bemyndigande, utan blott för att möjliggöra sammankallandet af en folkrepresentatioo. Det var sannt, att Bismarck hade angifvit eventuella fredsvilkor, men Favre sjelf hade icke kunnat inlåta sig på attunderhandla derom. Han tillade: cHvilken fransman kunde väl då ha antagit en fred, : som var grundad på uppgifvandet af Strassburg, vårt bålverk, denna stad, som så ädelt gjutit sitt blod för Frankrike?4 Favre önskade, att man måtte underkasta försvarsregeringens bandlingar den allvarligaste undersökning; men rättvisan fordrade också, att denna utsträcktes till dem, som före RETT TNA Os RE LA VAR I dennes. I nationalförsamlingens sammankomst den I