Dagens Nyheter – 23 juni 1871, sida 1

Som -emellertid intet skott eller annat stridsbuller lät sig förnimmas, började Zimmerthal tro att. det hela hade varit blindt allarm. Men plötsligt kom bud från öfversten, som stod vid Marstrup, att nu gick han också. — Ja, eftersom både ryttmästarer och öfversten ha gått, så går äfven jag, sade Zimmerthal, och till Palles outsägliga glädje drogs förpostkedjan tillbaka, och bataljonen anträdde marschen till Haderslev. Den fiende, som injagat så stor skräck både hos ryttmästaren, öfversten och kaptenen, att alla tre retirerade till Haderslev, ehutu ingen af dem hade sett till någon fiende, än mindre närmare förvissat sig om hans styrks, var icke de så mycket fruktade preussarne, utan friskare-män. Preussarne hade fått hvad de behöfde vid Dybböl och kunde tillsvidare gerna låta sig nöja dermed; men den tappre baierske majoren von der Tann hade organiserat en kår af friskaremän och fått tillåtelse af Wrangel att föra ett guerilla-krig på egen hand i Nordslesvig. Han hade uppgjort en plan att öfverrumpla den danska besättningen i Haderslev, för hvilket ändamål han samlat 500 friskare-män. För att komma dit så fort som möjligt hade han reqvirerat 100 vagnar hos bönderna, och i dessa åkte friskaremännen helt glada till Haderslev. Det var bullret af de hastigt framrullande 100 vagnarne som de danska patrullerna hade hört, då de kommo och berättade att tunga kanoner och kavalleri UPFB HJELMS OCH PALLE LÖVES BEDRIFTER 83:e