Dagens Nyheter – 21 juni 1871, sida 1

velat tillåta preussarne att såsom scgerberrar dricka ett glas öl på ett af våra kafger, men deremot ha vi tillåtit glädjeflickor lirspelare, afsigkomna journalister, italienare från La Villette och polackar från alla Europas länder att besätta Paris, plundra staden och slutligen sticka den i brand. Och nu skrika vi slutligen med full hals på att få våra landsflyktiga prinsar tillbaka; med andra ord, vi tillstå högt och öppet för hela verlden, att vi under de senaste 80 åren icke vetat hvad vi gjorde, att 1789 var ett missförstånd, 1804 ett misstag, 1830 en dumhet, 1848 ett fel, 10:de december en fölktröelse och den 4:de december ett gatpojkstreck, att det alltsammans icke har någonting att betyda och att man nu skall börja på nytt igen. Herre Gud, hvad vi ändå äro för ett folk! Jag kan förstå, att vårt sätt att gå tillväga måste genera andra folk, och att preussarne af dessa ha fått i uppdrag att förgöra oss. Så långt skall det också gå — ty preussarne io sega och ihärdiga — om vi icke snart besluta oss för att veta hvad vi vilja. Moniteur Universel meddelar följande, ganska intressanta berättelse om Delescluzes personliga deltagande i de sista dagarnes strid i Paris: Den 23 maj anfölls den i hörnet af gatorna Chäteau dEau och les petites Ecuries varande barrikaden, som skyddade 10:de arrondissemientets marie, af linietrupper. Efter 14 timmars hårdnackadt motstånd måste insurgenterna, gom hade blifvit kringgångne, uppgifva den starka, med kanoner och kulsprutor bestyckade barrikaden. Under denna strid var Delescluze i muiriet; han utdelade med största lugn sina befallningar och var en bland de sista, som lemnade huset, åtföljd af en af arrondissemenlelegerade. För honom återstod nu t än att med de 50 å 60 honom, draga . och detta för sin 7 drägt. man flera ? svarta benkluder i revolver i handen oc! rio vana oaflåtligt framför .z, under na stäb, uppskrämd af kuloruas pipande, our hörligt vände sig om mot stridens tummelplats. Delescluze begaf sig först till kasernen Prins Eugdne, derifrån till ett hus vid gatan Faubourg du Temple, der han hvilade öfver natten, och slutligen till mairiet i ll:te arrondissementet, som var bestämdt till motståndets sista centralpunkt. Den 26:te visade Deleseluze sig på Pere Lachaise, der han försökte att anlägga ett batteri vid foten af familjen Demidoffs jette-mausoleum. Efter att ha öfvertygat sig om att denna ställning icke kunde bibehållas, steg han åter till häst och återvände, åtföljd af general Eudes och öfverste Brunet, till mairiet, der allt nu förbereddes till den sista, förtviflade striden, Tidigt på lör dagsmorgonen anföllos de änni återstående barrikaderna på boulevard Voltaire af general Clipchants. trupper,under det general Vinoy från Bastilj-platsen bombarderade dem i ryggen. Delescluze begaf sig till den 3:dje barrikaden och försökte jemte Brunet att till: hvarje pris hindra utrymmandet a AT SE Re Ma a a a ANN