5BtockholUun,. tryekt er ee met är undertecknadt af Journal des Debats, Constitutionnel, Figaro, Gawois, Liber och de legitimistiska och klerikala tidningarne, men icke af någon obetingadt republikansk. De 18 tidningarnes adress tadlas af Avenir National, Cloche och Opinion Nationale, som förklara att under nuvarande förhållanden är det omöjligt för valmännen att icke i främsta rummet taga hänsyn till kandidaternas politiska trosbekännelse. Hr Glais-Bizoin har offentliggjort en adress till valmännen i Paris, hvari han uppställer sig sjelf som kamdidat och lofvar understödja hr Thiers. Två manifester, utfärdade at den yttersta venstern och den moderata venstern i nationalförsamlingen i Versailles, sysselsätta de senast anlända franska tidningarne. Manifesterna, framkallade af de förestående kompletteringsvalen till nationalförsumlingen, hafva följande lydelse: 1) Repubiikanska venstern till valmännen. När nationalförsamlingen konstituerade sig i Bordeaux, förenades för ett ögonblick alla partier utaf känslan af en gemensam pligt — pligten att rädda Fravokrike. Alla voro eniga om att uppskjuta de politiska frågor,som dela oss, för att tillsammans lösa de uppgifter angående den allmänna välfärden, om hvilka vi kunde och borde förena 0s8. Det är detta man kallat öfverenskommelsen i Bordeaux. Vi ha varit denna öfverenskommelse så trogne. att man kunnat adklaga oss för likgiltighet ouom vår tystnad beträffande hvad som lig: ist: renublikens defi hälle och nauuvn de i lat en del af folket, päsvavut. ov hvad den ville förstöra: franska repubiu ker, kommuernas sjelfstyrelse; fåderneslandet. Innan kommunen hade omkommit i-blod.och lågor, utfärdades ett manifest, liknande ett aflägset genljud från forntiden, hvilket föreslog Frankrike, såsom läkemedel mot den kommunistiska oredan, legitimiteten, stödd på återupprättandet af en statsreligion. Legitimitetens förkämpar belysa och fullständiggöra nu grefvens af Chambord manifest; i det de kringsprida på landsbygdon petitioner, som fordra, tillika med: den gamla monarkiens återställelse, en väpnad inblandning uti Italiens inre angelägenheter, det vill säga ett nytt krig! . Lå Knappt har inbördeskriget slutat, förrän nationalförsamlingens majoritet trott sig böra utan dröjsmål afskaffa de lagar, som utestängde de begze bourbonska linierna från Frankrikes jord, och, oaktadt de förbehåll, som gjordes af många, hvilka röstade för denna åtgärd; har allmiänna meningen utanför församlingen, upprörd af de demonstrationer, som gjorts till förmån för hvad man kallat huset Erankrike, sett i denna vigtiga åtgärd en hotelse mot republiken. De bourbonska stämplingarne ha uppmuntrat en annan monarki att höja hufvudet. Bonapartisterna komma redan — så kort tid efter Sedan — och göra anspråk på ruinerna af Qit Franktike, som just de-fört -till-sin undergång och ötverlemnat blodigt och stympadt 1 flendens våld. Hvar är läkemedlet mot de faror, som omgifva oss? Det ligger framför oss. Det är i vår hand. Frankrike har att välja 115 representanter för att komplettera nationalförsamlingen. Må Frankrike genom sina val tillkännagifva hvad det tänker, hvad det Vill. Hvad behöfver vårt så förfärligt pröfvade ET Af TITS AN FONT, PY TER bt 6 a Vr a gr GA a TR AR ER RR NR