Dagens Nyheter – 20 juni 1871, sida 2

brast Palle; Kristian, nu börjar jag åter hoppas. Har skyndar till Middelfart, för att skaffa hjelp; kunna vi blott hålla stånd ännu en half timme, så äro vi räddade. Upp, Kristian, vi skola väpna oss och försvara huset till siste man: — Ja, men hvar skola vi få vapen ifrån? frågade Kristian, som hade större lust tillatt gömma sig än försvara huset till siste man. — Du har din sabel, och jag — — — vänta litet, det hänger en fogelbössa i rummet härintill, den skall jag taga. Vi skola försvara oss, Kristian, likasom Carl den tolfte försvarade sig mot de vilda turkarne; kom ihåg, det gäller blott att härda ut en half timme, och vi äro räddade. Palle gick in och hemtade Tfogelbössan och fann till sin glädje både kruthorn och hagel. Han laddade bössan och sade derpå till Kristian: — BSeså, nu rycka vi åter fram till anfall, du går ut på altanen och svänger sabeln, för att injaga skräck hös dem, och jag står bakom med bössan, beredd att nedskjuta en och Kvar som vågar närma Big. — Jag tycker, det är bäst, att ni, som har eldvapiiet, går förut, invände Kristian: — Hör på, Kristian, jag märker nog, att du är en feg karl, som helst genast utlemnade dig åt fienden, för att bli hängd. Men eftersom det så är; skall jag tala till dig på ett annat sätt. Om du inte ögonblickligt lyder