Dagens Nyheter – 19 juni 1871, sida 1

RR ministören, men om man mycket ifrigt sökte öfvertala honom, ville han dock ej undandraga sig ett konsultativt statsråds åligganden; ja, Palle omtalade till och såsom en möjlighet att han ville bli krigsminister, om man verkligen ej kunde finna någon annan festerländskt sinnad man, som vore lämplig dertill, hvilket tyvärr var temligen sannolikt, ty med den kännedom Palle hade om de högre officerarne ville han icke anförtro denna post åt någon utaf dem. Palle hade dessutom nu sjelf fått lite praktisk erfarenhet, och om han dertill läste igenom ett par nyare strategiska arbeten, skulle han i alla händelser kunna leda härens omorganisation med lika mycken skicklighet som den nuvarande krigsministern. Ur dessa lyckliga fantasier rycktes Palle af Kristian Hjulben, som kom inrusande hufvudstupa och anmälde att det var en gammal bonde: derute, som sade att man ville hänga herrarne. Palle utbrast i skratt och bad Kristian föra in bonden, som förmodligen tagit sig ett glas för mycket. Kristian gick och kom straxt derefter tillbaka med Anders Haarmark, hvilken såg helt förlägen ut. — Nå, min vän, är det du, som vill hänga oss? frågade Palle. — Nej, jag vill blott varna herrarne, ty de andra komma visst straxt — ahl jag är ännu helt andfådd, så har jag sprungit, men jag var rädd för att här skulle ske en olycka,