ha ett tillhåll härnere, der de i ro och lugn kunna ligga och utspionera hvad vi danskar taga oss till. Gamle Brasch hade icke mod nog dertill, och derför låter han en af sina goda vänner, som är mera oförskräckt än han, föreställa egare till Brobygaard. Ja, jag skulle nästan tro att han med den trekantiga hatten var någon af det tyska packets anförare, ty den fräckhet, dessa menniskor bruka ådagalägga, är sannerligen obegriplig. — Var det inte det jag sade? ropade lille Kristian Peersen; den svarte var f—n sjelf, och de andre äro hans handtlangare ; men då tycker jag att vi skulle .göra kungen och fosterlandet en riktigt stor tjenst om vi tände eld -på huget och läte de odjuren innebrännas. — Jag lånar med största nöje min näfve, ifall det blir fråga om att mörbulta honom med trekanten, :sade Jens slagtare. — Nej, nej, låt oss inte vara för heta på gröten, yttrade Ole Lökko; i stället böra vi handla ännu: listigare än -de andre. Till en början låtsa vi om ingenting, utan hålla blott ögonen på de värda herrarne, till dess att vi kommit underfund med deras :planer och sett hvad de egentligen vilja här på orten; sedan blir det tid för oss att, om så behöfs, ge dem smörj, så att de aldrig mera låta höra ett kny. — Ja, smörj skola de ha! ropade de andra i korus. Och härmed åtskildes sällskapet. Hade Palle vetat något om de svåra miss