Dagens Nyheter – 16 juni 1871, sida 2

Uppassaren och portvakten stodo och sågo efter dem. — Vet ni hvad,: Larsen, sade portvakten, det var bestämdt två rysligt förnäma personer — ja, f--n vet, om det inte var tvåaf generalerna. . — Jo pytt, svarade Larsen, med ett uttryck af öfverlägsenhet i tonen; vet ni int bättre besked, så skall jag tala om för er hvilka det var: det var — konungen. af Danmark och krigsministern. — Är ni galen? sade portvakten; kungen lär ju vara en grof och korpulent man. — Ah! det berättas så många osanningar om kungen, svarade uppassaren. Tänk er bara, de frågade inte efter hvad qvällsmaten kostade, utan gåfvo fem riksdaler för den smula de åto; det är, min själ, ingen annan än kunger, som gör så. Och ni skulle bara ha sett, buru han satt och skref, jag är säker om att han satt derinne och regerade! — Ja, jag har verkligen hört att kungen och krigsministern. bosökt krigsskådeplatsen i dessa dagar, sade portvakten fundersamt. — Det är iutet tvifvel om att vii dag haft äran. af ett kungligt besök, försäkrade uppassaren med mycken bestämdhet. Det enda jag icke riktigt vet är, hvilkendera af dem var kungen, han med den trekantiga h tten, eller han med hjelmen. Man säger visserligen att kungen ofta går med en hjelm på hufvudet, men den andre tycktes mig dock ha ett finare väsen.