Dagens Nyheter – 15 juni 1871, sida 2

-— LOT icke rädda hären, så ville han åtminstone sätta sitt oget dyrbara lif i säkerhet. Han hade ej ridit länge, förrän -han hörde hofslag bakom sig. : — Det är de preussiska husarerna! tänkte Palle; han stötte hälarne i hästens sidor och piskade det stackars kreaturet, så att det satte af i galopp och smutsen på landsvägen stänkte om örouen på Palle. Men den andre ryttaren började också rida i galopp, och han måste. ha haft en bättre häst, ty han kom efterhand Palle allt närmare. Palle tillslöt ögonen och anbefallde sin själ i Guds händer. Nu var den andre redan vid hans sida, Palle hukade ned hufvudet mellan axlarne och väntade i hvarje ögonblick det dödande hugget. Plötsligt stannade Palles häst, den andre hade fattat honom vid tygeln; men allt detta skedde så tvärt att Palle i hasten förlorade balansen och föll ur sadeln. För ett ögonblick mistade han sansen, och då han återvann medvetandet, såg han en blänkande dragonhjelm och en dragonsabel blixtra ofver sitt hufvud. , — Ach, pardon, pardon! ropade Palle med hopknäppta händer, Schone mein armes Leben! mein Vater wird reiches -Lösegeld geben — Zzwei tausend, drei tausend Thaler.., — Men för knätveln! herr Löve, så hemta er då — känner ni inte igen mig? För all del stig upp; ni har väl inte gjort er illa?