framför sig, för att sedan portionera ut den åt sina gäster, derpå hällde han vin i glasen och bjöd sina vänner välkomna till bordst. Bum! bum! lät det i detsamma — det var kanonskott från sundet, — Om man nu bara också läte oss ha vår matro, sade kaptenen. Men det blef ingenting utaf; ty en dragen kom genast inridande på gården, medförande order att bataljonen ögonblickligen skulle bryta upp. mm Ack! den delikata dufpastejen! så synd! utbrast kaptenen; men så inbjuder jag herrarne i stället till en liten aftonvard i gväll. Ni må tro, att aptiten ingenting förlorar på en vapendust. Au revert! i En timme scdnare stod bataljonen på Dybbölberget, men i reserven. Under flera timmar förblef den stående här orörlig; solen sken och brände förskräckligt, någon skugga fanns icke. I stället för dufpastej fick Uffe torkadt bröd, i stället för rhenskt vin grumligt vatten. Men hvad som förargade honom mera än detta, det var den långvariga overksamhet, hvartill de voro dömda, under det att det starka skjutandet viftnade om att nu stod ett slag, som icke hörde till de obetydligaste. De kunde också se både elden och röken, och oupphörligt fördes sårade förbi dem. Batteriet Bruun kom farande i flygande galopp till yalplatsen; Uffe skulle ha velat gifva