Städernas allmänna brandstodsbolag sammanträdde i lördags såväl försom eftermiddag. Till en början företogs val af. revisorer af bolagets riken kaper, och utsågos dertill: ba :kdirektören J. M. Schram, ombudsmannen H, Voust, kamreraren K. 6. Bodin, kommissionslandtmi aren C. Holmberg och fabrikören J. F. Schubert. Med nägra mindre väsentliga förändringar biföllos derefter följande 27 i det föreslagna nya reglementet: den 29. angående tid för anmälan af ersättningsanspräåk; 30. om polisundersökning rörande inträffad eldsvåda; 831, om brandstodskomitens pröfning. af ersättningsanspräk ; 32, om anmälan af missnöje med komitens utlåtande och 33, om styrelsens slutliga pröfning af ersättningaanspråk samt hvad bör iakttagas vid nedsättande af kompromisser. . Den 34 2, rörande åtal mot försäkringstagaro, gaf anledning till olika åsigters uttalande. Den erhöll genom det fattade beslutet följande lydelse : Förekommer vid den i 30 2 nämnda undersökning eller eljest anledning, att försäkringshafvaren uppsätligen sjelf anlagt eller genom annan låtit anligga den brand, hvarvid hans försäkrade egendom förstörd eller skadad blef, eller att han motverkat de anstalter, som gjorts till eldens dämpande, eller att ban af vårdslöshet vållat branden eller låtit hus till tak eller eldstäder förfalla, så att brandskadan deraf orsakad blifvit, eller att han på något sätt svikligen eller bedrägligen förhållit sig I afseende på försäkringen eller ersättningsanspråket. då skall den honom eljest tillkommande ersättning innaehållas och åtal mot försäkringshafvaren ofördröjligen anställas vid vederbörlig domstol. Varder han ansedd saker i något af ofvan nämnda afseenden, varde han all rätt tilk ersättning förlustig. Pröfvas hän. i brist af full bevisning, ej kunna åt saken fällas, eller varder han från åtalet frikänd, varde ersättningen utgifven, när utslåg fallit: Sökes deri ändring mot försäkrihgbafvaren, ege han ej att lyfta ersättninen utan med borgen eller annan antaglig säkerfet för återbetalning af örsättningsboloppet. År vådaed försäkringssafvaren : ålagd, utbetalas ej ersättningen förr, än han eden gått eller derifrån vunnit befrielse. Dör äler kommer han i sådant förhållande, att eden honom ej anförtros kan, då ban eljest skolat den gå, skall med ersättningen förfaras så, som om han ej kunnat åt saken fällas. Hiiremot opponeradsig hr Henschen, hvilken ansåg, att den, som blifvit åtslad för att uppsåtligen antingen sjelf eller genom annan person hafva anlagt bränd e!ler motverkat dess dämpande, men i brist af full bevisning icke kunnat åt saken fällas, endast skulle utbekomma 34:delar af den nedbrunna egendomens vy 227 35—88, innehållande mindre vigtiga bestimmelser, godkändes med öbetydliga förändringar. I det fjerde kapitlet, innehållande bestämmelser om bolagets kasus förvaltning, gjordes åtskilliga ändringar, bland hvilka vi såsom de vigtigaste anteckna uttryckandet af den till styrelsen ställda uppmaningen att genom uppköp af obligationer befrämja företag, hvilka verka t bolagets intresse, samt af förpligtslsen för brandskadad att till 50 procent af crsättningssumman mottaga bolagets obligationer. ; Bland 2 inom det femte kapitlet, angående bulagets styrelse och förvaltning, var det den 46-och äd s gärfvo anled ing till mesta diskuterandet. förra 4 ändrades så, att styrelsen kan utses äfven bland andra personer än bolagets delegare, samt den senare så, att bestämmelsen om skyldig. het för den cHer de bolagets tjenstemän. som hafva uppbörd om band, att före antagandet ställa borgen för en summa af 5.000 riksdaler, uteslöts. Slutlien vidtogs äfven i 54 den förändring att brandstodskomits qvitto för att vara gällande endast behöfver underskrifvas af två komitens leda. möter i stillet för tre, som i reglementet föreslas. Bulagsstämman fortsättes åter i dag kl. 9 f. m. på vanligt ställe. , är Strandningar. Natten till i fre: dags strandade under svår tjocka med aber ostlig vind ett större, endast ett år gammalt preussiskt skepp Vid namn Zertha på ett okändt grund en fjerdedels engelsk mil öster om grundet Märket uti Södra Qvarken norr om Ålands haf; Fartygets nödställda belägenhet observerades först af kapten V. Kempff, förande ångfartyget Hernösand, på väg hit till Stockholm. Kapten K. hade sjelf under 49 hå timmars tid gått sakta fram och tillbaka i denna trakt under ständiga lodniogar, utan att med säkerhet veta sitt fartygs läge, i brist. af signa! från fyrfartyget Grundkalleov, som för tjocka icke kunnat utläggas å sin station. Slutligen gjorde slumpen, att kapten K. fick sigte på den svåra jeruståvg, som är upprest å gruvdet Märket, och äfven samtidigt-på det strandade skeppet, hvilket, lastadt med wi, skjutit ganska högt upp på det okända, gruudet, som ej står utsatt hvarken å de svenska eller ryska sjökorten och hvarå är erdast 14 futs vatten. Styrande ett godt stycke öster om det strandade skeppet, lemnande grundet Norra Ssukan om styrbord för att komma mera Bordvestvardt och för att lättare kunna draga skoppet af grund, sedan vinden gått på 8. O., såg kapten K. sjön bryta på åter ett annat, icke å kortet utsatt grund,längre norr om Norra Sankav. Då det ej var rädligt att länge uppehälia sig i denua farliga trakt, der för öfrigt en oregelbunden ström var rådavde, gjorde kupten KK. sig färdig att mottaga dem kabel, som man från det preussiska skeppet rott honom till mötes med, men i detsamma framvältrade en tätare tjocka med uppkommansie östlig vind, så att han helt hastigt måota Kfvaroifva fäönratagnt ARAh LL gp RA