Dagens Nyheter – 8 juni 1871, sida 2

dem, under det att pojkarne ropade hurra för att göra uppträdet änvu mera bullersamt. Björn och Uffe kommo fram till sin bataljon just då denna stod i begrepp att bryta upp. De marscherade ned åt sundet och stego der ombord på firjor, för att föras öfver till andra stranden, hvarest ett brohufvud skulle anläggus. Uffe blickade öfver dut mörkblå Als-sundet; på bida sidor om detti sågos bukskogar med ljusgröna, nyss utspruckna löf. — Detta kan ju vara kanalen, som jag drömde om, tänkte han, och d:ir ligger ca at svanorna! (Det var ett danskt örlogsfartyg, som låg med alla segel tillsatta utanför Sönderborgs slott.) Och der är springbrunnen! En hög vattenpelure reste sig neml!igen helt plötsligt vid sidan af båten och försvann åter det var en bomb, som hade förfelat sitt mål och gick till botten i Als-sundet. Striden började nu blifva litlig. Bakom Dybböl hade man en gol stund hört ett ideligt skjutande; och nu begynte äfven en stark kanonad. Davskarne hade nemligen anlagt batterier rundt omkring Sönderborg och längsefter Als-kusten samt begagnade här. till en del kanoner af en svår kaliber. Ångfartyget Hekla, örlogsbriggen Mercurius och ett par kavonbätar hade istapit sina platser i Als sundet, för att beskjuta fienden i flanken, när tillfälle dertill gafs. Tyskarne hade uppfört ett batteri på Dybbölterget, men besvarade