Dagens Nyheter – 5 juni 1871, sida 2

stanna, det hade jag verkligen icke tänkt på. Jag var så glad öfver att ha sluppit ur klämman att jag inbillade mig att vi skulle träffa danskar hvar som helst. Jag tycker att vi böra väcka en bonde och söka få litet besked af honom. Han hoppade genast af hästen och sprang till en liten närbelägen stuga. En bondgubbe öppnade ett fönster och frågade hvad de ville. — Kan du säga oss, om det är danska eller tyska trupper i Flensborg? frågade Sören. — Ursäkta mig, men — hvar komma ni två ifrån? frågade bonden med en äkta slesvigsk dialekt. . — Vi komma från Oversö. — Skola vi finna dunska trupper i Flensbörg? — Jaså, ni vilja till Flensborg? Ni höra väl då till den danska armån, kan jag tänka? — Ja, visst göra vi det, sade Sören otålig. Kan du inte säga oss, om danskarne ännu äro i Flensborg? — Ni äro väl från Köpevhamn, ni två, menar jag? fortsatte bonden sitt förhör. — Gör mig nu inte topp tunnor rasande! ropade Sören. Tror du, din gamle narr, att vi ha tid att stå här och prata ditt och datt, när vi i hvarje ögonblick kunna ha tyskarne i hälarne på oss? — Nå, nå, så farligt är det väl heller inte, brummade bonden. Hvad Flensborg anbelangar, så tror jag nog att der finnas danska trupper, det vill säga, så framt inte tyskarne äro der;