Dagens Nyheter – 1 juni 1871, sida 2

ERSTA SG OA PTE NN ETEN TDI Korrespondensartikel från bergslagen. Nya Kopparberget den 28 maj 1871. Äfven vi hafva sent omsider fått vår och det riktigt med besked, så att man för hvar dag ser hur naturen utvecklar sin fägring. Drifver värmen lika starkt som på de sista dagarne, så hafva vi försommar med ens, -:skogarne genomdoftade af linnean och ängarne violblå af bergslagsklockan, Campanula patula, hvilken täcker alla backsluttningar och ger dem samma ljusblå skimrande färgton som på vårhimmelen efter solens nedgång. Litet emellan hör man ett dånande vattenfall, och hade ej dvergarnes efterträdare, bergsmännen, öfverallt tvungit dem i selen, kunde Necken aldrig lägga sitt sommarpalats i en mer tjusande nejd än här. Fastän denna orts betydliga tillgång på de ädlaste malmer af koppar, silfverbly, zink och jern redan från hedenhös gifvit upphof åt en bergehandtering, som på ringa område samlat öfver sjutusen invånare, och orten af utländska turister är ansedd såsom en af de mest natursköna i hela Sverige, besökes den sällan af svenska resande, som vanligen hellre till mångdubbelt pris köpa sig nöjet att utom sitt eget land beundra en natur, som i de Hesta fall är på en gång mindre leende och storartad, än den vår trakt kan erbjuda dem. Detta förhållande skall nog ändras, då om två år Frövi —Falubanan öppnas till Ludvika vid sjön Wessman, belägen i sjelfva hjertat af det gamla Jernbäraland, der man ämnu kan se grufvor, stora som de största domkyrkor, ur hvilka före krutets uppfinning malmen blifvit med ved utbränd ur berget. Men inom en ort så malmrik som denna, der enligt bergmästares utsago man på hela qvadratmil knappast kan gräfva sig ner till hällen utan att träffa fu!it brytvärd malm af förut uppgifna slag, måste jernvägen naturligt åstadkomma en så utvecklad bargshandtering med smältning och förarbetning af våra goda malmer, att här liksom i Englands och Belgiens rikaste grufdistrikter naturens fägring med tiden skymmes af bolmande stenkolsrök ur talrika masugnar och verkstäder. Vill någon älskare af naturen ännu se Nya Kopparberget i full fägring, så må han skynda hit innan det blir för sent. Resan går ganska lätt, ty inom två månader öppnas banan från Frövi till Linde, dit man då har jernvägsförbindelse med den hyfsade verlden. Från Linde går man med ångbåt till norra ändan af sjön Rossvalen, der bergslagsnaturen börjar framstå i sin fulla glans. Här. kan man på ena sidan bese Guldsmedshyttans silfververk och nybyggda masugn samt på den andra Ramsbergs talrika jernverk, Blanka och Strossa grufvor, den sistnämnda med en dagöppning af några tunnlands vidd och flera hundra fots djup, hvars talrika afsatser äro bevuxna med mossa och. träd i alla färgskiftningar från svartbrunt till ljusgrönt och som den vidtbereste geologen David Forbes förklarat vara den naturskönaste grufva på jorden. Här börja äfven vid Håkansboda de rika kopparmalmer framträda, som gifvit trakten sitt namn och här nedsmältas vid Flögfors, hvilket jemte åtskilliga jernverk är beläget vid den praktfulla Storån, bekant för sina feta kräftor och foreller. Antingen man börjar sin färd från Guldsmedshyttaån eller frän Nora, kan man vid gästgifvargården på dessa båda ställen hyra sig en beqväm resvagn för bergslagsturen. Från Nora till Guldsmedshyttan är det 2!4 mil och -derifrån vidare till Nya Kopparberget 2!2 mil. Vägen är god men rätt