Dagens Nyheter – 1 juni 1871, sida 1

o— 31 — ; — Aha! sade Kieler-studenten, du hörälltså inte til den gemena plebs; utad är förmodliget adelsman — det är jag också: Det Hy ter ändå änvnat blod f Vvåra ädror är idessa biirpla borgares, sort icke veta hur högt de skolk sticka näsan i vädfet af bara NHögfärd öfver sina fulla kassakistor — de äro öxdå och förblifva ingentitig annat än Pöbel.—Palle delade icke alldeles dessa åsigter, men ville dock ej motsäga sim nye Väl för ått icke framkalla en onyttig dispyt: Den andre strök medHåvded på dot ink kläddet och Yttrade derefter: : n And om — Hörpå, min NHjertans broder, mitis du hvad den gudomlige Homer berättar om GlWakos och Piomedes, hutu de bytte rustnitg för ått besegla sett oupplösligt vänskapsförburd? Da möttes likasom vi som ädelborna Böfdingar hvar för sitt folk. Hvad menär Gu, skulle inte vi vu följa dessa hjeltars upphöjda exempel -och-byta. uniformer för att stadfästa Vår eviga vänskap? Hg SOS Palle såg på den andres gröfvr, hgestitha, af väder och vind illä medfarna vapenröck och kände ingen lust att utbyta dön mot bin egen, som var af det finaste kläde. Hon tillät sig derföriävända; att det numera itkö Far som i fordna dagar, då Kvar och en åf de väldiga hjöltartie klkdde tig öfter eget behag, titan nt för tiden mäste alla bära skmmna tniform, och de skulle säledes icke kunna ha någon nytta a ett sädant byte.