Dagens Nyheter – 30 maj 1871, sida 1

Paris förstörda byggnader. Då den tyska armåen beredde sig att bombardera Paris kallade franswännen detta en vandalism, ett brott mot civilisationen, och den offentliga meningen i Europa var ense med dem i denna uppfattning; nu måste de önska att förödelsens verk dä måtte ha blifvit fullbordadt och den moderna Attila och hans män — de bade Gå endast haft olyckan och icke äfven skammen mt bära på. Telegrafen har under de senaste dagarne bragt oss den eva skräckinjagande underrättelsen efter den andra trån Paris, och ehuru vi änvu kuvoa hoppas at allt som sålunda blifvit beräutads icke måtte vara sannt, äterstär dock så mycket, hvarom iutet tvifvel vidare synes kunna ega 1um, att det är med djupaste grämelse en och hver mäste tänka i det förödelsens arbete. som under förra an pågick i den nska hufvadstaden oc da detta Visammanföra lär några not t. mouumentala byggvader i som bliivit grusade celler uppbrävda under det inbördes kriget. Slotten Lokrren och Tuttesteraa, al hvilka det sistnämnda vu bifviv alldeles förstördt, bildade, som bekwnt, tillsavimans ex ocrhördt stor. byggnad, omslutande tre stora gardar: Karusse tplat-en, Nepole n IIEs plats och lr Our då Lourie. Denva ofantliga massa bestod af tvi atfdelningar, Louvre Tuilerierna. Grundstenarnoe till det förstnämnda slottet lades under Fiuip Angusts regering, 1180 —1223, men först under Carl V blef det inredt till furstlig boning, Detta slott neårets emellertid af Frans I, som 1541 lade grunden till det nuverande. Från hans tid härstannna de vestra och södra fyglarne af den nuvarsnde så kallade gamla Louvren, hvilken är uppförd i den franska renaissavsens renaste stil och prydd med dyrbura biidbuggeriarbeten af Jean Goujm och Paul Ponce, Frän detta slott utfördades den 24 aug. 1572 befallniugen om Bariholomemauttens förfärliga blodbad. Uuder Lucvig XIII och Lundig XIV tillbyggdes flera nya flyglar, men då rosidenset förlades tull Tuilericrna och Versailles, förföll slottet så småningom tilldess Napoleon I lit fullständigt restaurera detsamma, hvarjemte hen satte det i iörbindelse med Tuilerierna och förvandlade Set till nationalmuseum, hvarest förvarats till vara dagar de dyrbsragte konsiskatter. Här finvcs acsyriska och egyptiska fornsaker, bildhugzeriarbeven, bvaribland dn veridsberömda Venus fru ålilo, och kopparsticksswumlingen, com imnnchiller mivnen irän Napoleon I:s tid. Tuiierierna, hvarill grunden lades 1564 af Katerina at Mediei, hvilken, liksom Henrik IV. äfven betydligt utvidgade