fienden tillbaka intill dess den danska hären hann intaga positionen på Krat-backarne. Preussarne hade ryckt fram och intagit de ställningar, som danskarne öfvergifvit, nemligen Bustrup, Erdbeerenberg och Dannevirke; härifrån gingo de vesterut förbi Bustrup-mossen samt framtågade rakt öfver slätten mot Kratbackarne, I sydöstra ändan af dessa ligger en stor gård som heter Annettehöi, och som kan sägas vara nyckeln till hela positionen; ty den som här fått fast fot kan använda gården som en liten fästning. Derför blef denne genast föremäl för ett häftigt anfall af preussarne, hvilka det också snart lyckades att kasta danskarne tillbaka och bemäktiga sig gården. För danskarne var intet annat att göra än att återtaga Annette-höi. Mer än tio gånger stormade Olaf Rye och Bilow fram med sina soldater, för att: fördrifva fienden, men hvarje gång blefvo de mottagna med ett så häftigt kulregn att de nödgades retirera igen. Och dock skulle och måste Annettehöi tagas. Uppe i Dyrehaven hade kapten Amstrups bataljon uppställt sig, så snart det: starka skjutandet begynte; manskapet hade då hvilat ut samt ätit och druckit; nu stod det med geväret. för fot, färdigt att åter gå i elden. Kapten Amstrup som förlorat sin häst i Bustrupmossen och icke ville bestiga någon ny, emedan han tyckte att man kom bättre fram till fots i denna backiga och skogbeväxta nejd,