Dagens Nyheter – 16 maj 1871, sida 1

lugnt skratta åt alla historiska minnen, som icke äro värda två styfver när det gäller. Palle retades häraf och förleddes att gå alltför långt i sina påståenden: han brydde sig icko alls om löpgrafvar och kanoner, sade han, det var på folkandan och folkminnena allt berodde; han var säker om att i fall han i morgon dag skulle ställas upp till strid mot tyskarne på Dannevirkes ra8erade jordvallar, sä skulle folkandan uppfylla honom och tala så mäktigt genom hans ögon, att fienden skulle vika, likasom den vilde Alarik drog sig tillbaka, då han fick se Atbene Promachos staty med upplyftadt spjut på Athens Akropolis. Kunde en grekisk bild utöfva en sådan verkanu, huru mycket skulle ej då en dansk man kunna göra det, som var genorgträngd af den rätta, lifgifvande folkandan! Majoren bad om ursäkt att han som militär icke var så bevandrad i den klassiska historien, att han fullt kunde förstå liknelsen, han ville hellre begagna en dansk liknelse och säga att den ärade talaren, besjälad af den rätta folkandan och kämpande mot hela Tyskland på Dannevirke, skulle förefalla honom mycket lik Jacob von Tyboe på den brabantska skansen, som i två timmar slogs med hela garnisonen. Genom detta yttrande antog striden en mera personlig karakter, ty Palle blef icke majoren svaret skyldig. Viggo föreslog Uffe att de skulle gå hem; Uffe var genast villig härtill.