Palie Löve omgjordar sina länder och drager i härnad. Palle Löve hade fått en id; sådana fick han visserligen i mängd, men denna går.g var det en extra fin id6. Antay att man blef en tapper landssoldat, antag att man iklädde sig uniformen och spände svärdet vid sidan och vann herrliga lagrar för hela lifvet! antag, att mån drog ut i kriget och med egen hand fällde ett tjog tyskar eller tog ett halft hundratal till fånga! antug, att man svingade sig upp från simpel soldat till kommenderande general, det var ju icke annat än hvad så många af den store Näpoleons marskalkar hade gjort! antay att man tillfångatog tre eller fyra tyska prinsar (det famns mer än nog af slika små störheter) som måste ge en half million hvardera i lösen för sina unga lif! Det ena antagandet ledde till det andra, och Palle kunde till sist omöjligen förstå att han ännu satt lugn i Köpenhamn, och icke för längesedan var borta i detta land, der mjölk och honung flödade. Följande morgon tyckte Palle emellertid att det var rätt bra att han ännu icke: lemnat Köpenhamn. Men för hvar gång han läste i en tidning och erfor huru ömkligt friskaremännen blifvit tilltygade mellan Kobbermölle. skogen och Flensborg, och huru de gifvit gi fingna i hundradetal, uppflammade åter 2 krigiskt mod hos honom, och en inre rö P7