Dagens Nyheter – 8 maj 1871, sida 1

-— JUUV ee Detta var emellertid blott en ringa tröst, ty Uffe skulle helst ha sett att han fått dela med sig af äpplet. Dock — bort med de vekliga kärlekstankarne, de leda ändå till ingentingX, tänkte Uffe, och han skakade på sig, såsom den der söker frigöra sig från en besvärlig börda, och gick raskt hemåt. Han stängde igen dörren, för att få vara ostörd, ty nu skulle han packa in sina saker. Det behöfdes icke lång tid härtill, ty han. brydde sig ej om att taga mycket med. sig. Det nödiga linnet, ett par stöflar och ett par tofflor ansåg han tillräckligt; uniform skulle han ju få, när han kom dit, och hvad tjenade det då till att draga ,med sig mera? Han packade ihop alltsammans i ett bylte, såsom han sett de andra rekryterna göra, när de skulle begifva sig utaf, och lade derefter byltet på botten af sitt klädskåp, för att ingen skulle upptäcka det. Sedan drack han te tillsammans med sina föräldrar, såsom vore ingenting ovanligt på färde. När öfversten efter slutad aftonmåltid gick in i sin studerkammare, kunde Uffe icke lita bli att säga ett farväl åt honom, men han fick intet svar på denna helsning. Han satte sig då vid sin mors sida och samtalade med henne om allehanda saker, både stort och smått, och fru Hjelm gladde sig riktigt öfver hans språksamhet, hvilken hon ansåg som ett tecken till att han helt och hållet hade glömt bort sitt förtviflade beslut att