RR Ma ån honom, och icke heller brydde han sig om att förstå något deraf. — Det är beklagligt med er vän, sade K:emmesen tlll Palle, att han står helt och hållet under fadrens inflytelse. Det var verkligen en tid då jag trodde att man kunde göra något af honom, men tyvärr ser jag att han är alltför nervsvag och hysterisk, för att han skulle kunna taga tidens börda på sina skuldror. Och Aurelia Löve sade om Uffe: — Det fanns hållning hos honom endast så länge Palle stod bakom och höll honom uppe. Jag tror att naturen misstog sig då hon gjorde honom till en man och mig till en qvinna. j Så voro alla ense om att bryta stafven öfver Uffe, och han sjelf med. Den enda som icke gjorde det, emedan det var henne omöjligt att göra det, var hans mor. Men hon var också uppfostrad i en helt annan skola än alla de andra, i en skola, der hon tidigt lärt sig kämpa med den ena förhoppningen såsom vapen mot den andra. Tack vare en klarsynthet, som ingen af de andra egde, hade hon för länge sedan upptäckt, att en vår med all sin växtlighet höll på att inträda i Uffes själ; i allt det tafatta och bakvända, hvartill Uffe på sista tiden gjort sig skyldig, hade hennes skarpa modersöga förmärkt yttringar af en starkare lifskraft, hon hade sctt att nägot arbetade i hans inre som ville tränga