-— VV — är en träbock, den der inte vet hur han skall bete sig här i verlden, och ändå håller sig för god att följa sina mera erfarna vänners råd, då må man ha det som man har det och skylla sig sjelf för resten. Palle tog åter brefvet och läste det. oo — Det är uppenbart, yttrade han, att kaptenen alls icke är nöjd med partiet. Inez har öfverilat sig, hon har sagt ja, utan att hon sjelf vetat hvad hon sade — kanske har hon gjort det under ett anfall af olycklig kärlek. O! hvad det är förargligt att alla mina sköna planet skola uppgå i rök, och det blott för din dumhets skull. Uffe satt och stirrade på ljuset, likasom vills han läsa en osynlig eldskrift deri. j — Nu få vi börja från början och göra hela arbetet om igen, sade Palle. — Hvad menar du dermed? frågade Uffe. — Jag menar, att har Zimmerthal narrat oss; så skola vi å vår sida narra honom. Nu reser han bort till armån i Slesvig, och under tiden ha vi fritt spelrum här hemma. — Det der förslaget vill jag på intet vis lyssna till; ett ord är ett ord, och en man är en man. — Alldeles riktigt, svarade Palle, men en qvinna är en qvinna, och om henne gäller denna sats icke. Se här kaptenens bref; han säger ju i så tydliga ord som det är honom möjligt, utan att alltför mycket öfverskrida gränsen för det passande, att det skulle vara