sig fram, men ännu icke kunde finna rätta vägen. Nu hade en kall nattfrost förstört den späda brodden och det såg ofruktbart och öJsligt ut; men Kon tviflade icke på att, när det åter blef solsken och en klar himmel, skulle växtligheten åter börja, rikare och kraftigare än förr. En afton, då Uffe kommit hem från apoteket tidigare än vanligt, satt han inne i hvardagsrummet hos sin mor. Hon var sysselsatt med ett handarbete, och Uffe satt tyst och stirrade på ljusen, såsom han mången gång förr suttit vid hennes sida, när han var barn. Då började hon plötsligt tala om Inez och allt hvad som stod i sammanhang med Uffes förhållande till henne. Uffe blef helt förskräckt öfver att hon visste så mycket. N -— Huru vet dw allt detta, frågade han; har Palle talat om det för dig? — Nej, det har han iste; jag har sjelf kunnat sluta mig till att det tillgått ungefär så der. Uffe tyckte att, när hans mor visste så mycket, kunde hön också gerna få veta resten, och så berättade han slutet på historien, hvari Palle spelade en ingalunda obetydlig roll. — Ack, kunde au då ej hitta på någon bättre rådgifvåre ock ledare an Palle Löve? suckade fru Hjelm. Om du böra höde anförtrott dig åt mig, så skulle du kanske ha kunnat bespara dig mycken hjertesorg.