MN Majfesten i Upsala. (Från Dagens Nyheters korrespondent.) Att firandet af 1 maj är ett urgammalt bruk, härledt Gud vet hvarifrån, det känner nog hvar och en; likaledes är detingen nyhet, att Valborgsmessoaftonen, ehuru egentligen ante festum, i förbifarten tuges med och räknas såsom den första af majdagarne; men hvad som troligen icke alla veta, är det egendomliga sätt, hvarpå dessa båda da-: gar firas i Upsala. Det torde derföre kanske ej vara så alldeles ur vägen att låta läsaren få liten kunskap om, huru man vid detta tillfälle bär sig åt i denna stad. Som alla majfester härstädes, med undantag af de få, då karnaval hålles, äro sig temligen lika, så vilja vi här endast i korthet redogöra för, huru det tillgick vid den sista — i går och i förrgår — hvaraf läsaren kan få en någorlunda god föreställning om huru det plägar tillgå. Valborgsmessoaftonen voro studenterna kallade att med nationsfanorna inställa sig å stora torget — särdeles lämpligt för Xsamlingar4 — kl. 9 på qvällen. Med iakttagande af den åtminstone vid Upsala universitet oundgängliga akademiska qvarten, efterkoms också detta påbud. Sedan dr Arpi anländt, satte sig den ungdomsfriska skaran i rörelse och marscherade under afsjungande, bland annat af: Sjung om studentens lyckliga dar4 och Dåne, liksom åskan, bröder till Slottsbacken, der en otalig menniskomassa väntade dem och hvarifrån man hade tillfälle att se omkring 40 st. eldar flamma här och der på slätten. Upsalas för studentsång, särdeles intresserade invånare, hvilka om möjligt ej försumma något tillfälle att gratis höra densamma, hade denna afton blifvit förstärkta med omkring ett tusen frivilligat från Stockholm och landsorten, som medelst hvarjehanda fortskaffningsmedel skyndat att infinna sig i lärdomsstaden för att öfvervara högtidligheten. Efter det att. studenterna mer eller mindre knuffade, lyckats framtränga till sin destinationsort (östra slottstornet), och sångarne blifvit placerade inom fanorna, börjades under Arpis anförande sången. De stycken som vid detta tillfälle afsjöngos voro: Vintren rasat, Stilla skuggor, CVårt landt, OO! hur herrligt majsol lert, tHell dig, du höga nord4, Våren är kommen och slutligen Ur svenska hjertans djup. Att studenterna och deras anförare, nu som alltid väl häfdade sin länge erkända sångarära, behöfver väl knappast tilläggas. Härefter utbragte studentkårens ordförande ett lefve för Sverige, hvilket blef besvaradt med ett fyrfaldigt hurra. Härefter skiljdes man, för att hvar och en bereda sig en så glad qväll som möjligt. Morgonen härefter (1 maj), solklar och treflig åtminstone till det yttre, börjades af den föregående dagens bjeltar med promenader. Dessa, visserligen ej så långa, böra dock ha ledt till mycket helsosamma resultater, ty de gällde oftast sådana ställen, der artificiella och naturliga vatten serveras. Med friska krafter började man derefter förmiddagsarbetena, dock ej de vanliga: att gå på föreläsningar och kollegier, långt derifrån. Bollspel i Karolinaparken, käggelslagning hos LumbyesX, på CHofvet och CRullan samt kricketspel å en del nationer utgjorde denna dag de egentliga arbetena, På eftermiddagen börjades helsningarne. Hvarje nation hade nemligen på sin sal eller utanför densamma uppdukat åtskilliga bord med punschbålar innehållande Klanders bästa, och kring dessa voro vid eftermiddagens början nationsmedlemmarne sam