Dagens Nyheter – 2 maj 1871, sida 1

— Old — jag mig ur hennes famn, kastade en lågande blick på henne och utbrast: CJasmintha, den fattiga flickan, som ingenting eger, henne kan jag älska och offra mitt lif för — men den rika köpmansdottern, som har hundratusen dollars i mödernearf, hon passar inte för mig. Jag är en fri och stolt Nordens son, mitt hjerta kan fjettras at kärlekens bojor, men med guldkedjor binder man det icke. Farväl, Jasminthal! Och innan den förbluffade Jasmintha hann svara, hade jag kastat mig upp på min sadlade. häst, de snabba hofslagen genljödo i den stilla . natten : under. palmträdens skuggor. — Jag såg aldrig Jasmintha mera. Kaptenen blef stående ett ögonblick i djup tystnad framför Uffe, likasom ville hun öfverlemna åt denne att tyda berättelsens andemening. Uffe kastade en förkrossad blick på Palle, men denne svarade med en knyck på nacken, såsom om han ville säga: nu är det min. tur. att handla — jam res ad triarios ventt. Och Palle gjorde denna klyftiga anmärkning: — Men kapten fick ju dock sedan cen rik hustru? — Hm! ja, svarade denne, dylika ungdomsfantasier öfvergifver man vid mognare ålder. Jag berättade för er den här hit ott för att ni måtto kunna se, huru jag var till sinnes, då jag. var Vid era år.— ett brushufvud var jag, som man måste akta sig för UFFB HJELMS OCH PALLE LÖVES BEDRIFTER ÄGP: orieu ob