Dagens Nyheter – 29 april 1871, sida 2

1 26 år förestod och hvilken, jemte H:s öfriga verksamhet, väsentligen bidrog dertill att konungen 1835 utgaf en författning, i hvars 1:sta 2 stadgades att ingen hädanefter finge till officer vid infanteriet ollör kavalleriet föreslås sota icke undergått studentexamen. Examenskommissioner i militärdistrikten upprättades ock. För den militäriska undervisningen författade H. många läroböcker, förtjenstfulla för sin tid, men som blifvit alltför länge begagnade, så att de ej kommit att stå på jemnhöjd med krigsbildningens sednare utveckling. Emellertid har deu hädangångne obestridligen en mycket stor förtjenst om svenska befälets information. Straxt före 1834—35 års upprörda riksdag begynte H. sin politiska skriftställareverksamhet med uppsatser i Statstidningen, riktade mot det af Anders Danielsson framburna, men af Gustaf Hierta författade förslag till ombildning af Sveriges försvarsväsende. ret derefter bekämpade han i samma tidning det parlamentariska systemet. r 1836 uppträdde han till försvar för stående härar, emot folkbeväpningsiden. 1844 satte han sig likaledes emot det då till afgörande hvilande representationsförslaget, grundadt på allmänna val, och förordade i stället klassval — hvilkas företräden han äfven senare vidhöll. Samma år begynte han i Post-tidningen det på sin tid mycket omtalade skriftställeri, som hade till ändamål på en gång att hindra konung Oscar från att kasta sig helt och hållet i de konservatives armar och att gå de liberala alltför mycket till mötes. Det var den grå fanan som höjdes och hvilken Hazelius städse blef trogen. De häftiga anfallen mot honom, i hvilka Hazelii yttranden alltid blefvo tagna för utgående från den konung, hvars adjutant han var, föranledde konung Oscar att bedja Hazelius upphöra att skrifva eller, som man då kallade det, att sätta munlås på honom. 1846 upptog Hazelius ånyo striden tör den grå politiken, men äfven då tystades han af regeringen. Bfter att ha blifvit befordrad först till öfverstelöjtnant samt under 1848 års truppsammandragning i Skåne ha tjenstgjort vid konungens stab, blef H. åter ryckt in i det politiska lifvet genom konungens beslut att, nödd och tvungen, framlägga ett eget representationsför slag. Hazelius m. fl. arbetade då i den minoritet, som utbröt sig ur representationsreformens vänner, för val etter klasser och yrken, men utan framgång. r 1851 bragte han genom aktieteckning till stånd kapital för inköp af Dagligt Allehanda och dess utgifvande under titeln Svenska Tidningen. Dels utgifvande, dels ledande densamma från december 1851 till november 1859, arbetade han med hela sin stora talang för att förädla och hedra konservatismen genom att binda den vid sådana liberala åsigter, hvarförutan den icke kan få någon inflytelse — det vill säga för ett sakta framåtskridande, oktrojeradt af de styrande klasserna. Hazelius blef 1856 chef för topografiska kåren och 1862 utnämnd till generalmajor. Han har varit stadsfullmäktig i Stockholm och satt nu som ledamot af första kammaren, der hans sista anförande afgafs skriftligen under diskussionen om armfåförslaget; det var ett försvar för indelningsverket. Många yttre utmärkelser kommo Hazelius till del. Hazelius hade en gnabb och klar uppfattning, medelst hvilken han ovanligt lätt kunde sätta sig in i för honom förut fremmande och ganska heterogena frågor. Hans arbetsamhet var sällsynt stor och hans stilistiska förmåga i högsta grad utmärkt. Det har ländt Sverige till stor skada att denne sä rikt begåfvade och för fosterlandets väl varmt sträfvande : man icke hade nog stora vyer, nog mod att i annat än undervisningsfrågan vilja mera öfverlemna åt de styrda att sjelfva handhafva och leda sina angelägenheter. Många reformer som blifvit genomförda i trots af Hazelii motstånd skulle derförutan skyndsammare kommit landet till godo, och många andra, som ännu uteblilvit, skulle varit gjorda, om han understödt dem.