Fosterliindska föreningen hade i går kl. 2 oe. m, å Lilla börssalen sitt årssammanträde, dervid styrelsens ordförande, f. d. statsrådet B. v. Platen ledde förhandlingarne. Generaldirektören G. F, Almqvist uppläste styrelsens berättelse om dess verksamhet samt om hvad i de särskilda orterna blifvit åtgjordt för att sprida kunskap om de fördelar, som ränteoch kapitalförsäkringsanstalterna medföra. Styrelsen har redan haft glädjen se de lyckligaste resultat af föreningens korta verksamhet. Såsom bevis härför kan anföras att då i samtliga anstalterna hade under år 1868 tillkommit 900 nya delegare, hade detta antal år 1869 uppgått till 1879 och 1870 till 3,465 st. Det insatta beloppet uppgick under år 1868 till 253,332 rdr, år 1869 till 526,748 rdr och 1870 till 782,600 rdr. Vid 1868 års slut qvarstodo 7,964 delegare med en befintlig behållning af 2,201,488 rdr, vid 1869 års slut 9,584 delegare med 2,820,193 rdr och vid 1870 års slut 13,172 delegare med en befintlig behållning af icke mindre än 3,727,146 rdr. Då man vet att den fosterländska föreningen började sin verksamhet under loppet af år 1869, framgår klarligen af ofvanstående siffror, i huru hög grad välsignelsebringande föreningens verksamhet varit. FR net Af rovisionsberättelsen, omfattande tiden från föreningens stiftelse till 1870 års slut, som derefter af den ene af revisorerna upplästes, framgick, bland annat, att föreningens inkomster under denna tid utgjorts af tillsammans 24,412 rdr 77 öre, och att dess utgifter under samma tid uppgått till 4,299 rdr 11 öre, hvadan alltså uppstått ett öfverskott af inkomster utöfver utgifterna af 20,113 rår 66 öre. Utgifterna hade uteslutande användts till förvaltningsafgifter för gjorda insatser i ränteoch kapitalförsäkringsanstalten under åren 1869 och 1870, 663 rdr 66 öre, till tillskottspremier för d:o, 1,632 rdr, samt till organisations-, tryckningsm. fl. kostnader, 1,797 rår 85 öre. Den af revisorerna tillstyrkta ansvarsfriheten för direktionens ledamöter bifölls med acklamation. Kyrkoherden i Solna, hofpredikanten Björnström, uppträdde härefter och höll ett föredrag om fosterländska föreningens ändamål, hvilket är, som bekant, att genom väckande af håg för sparsamhet och sjelfverksamhet bland de fattiga klasserna underlätta lösningen af den stora fattigvårdsfrågan. Talaren undersökte äfven i hvad förhållande föreningens uppgift står till kristendomen och kom till den slutsats att, som i vårt land patriotismen sammanfaller med kristendomen, kunde ur religiös -synpunkt ingen anmärkning göras mot den id, som ligger till grund för föreningen, ty huru välsignelsebringande ur kristlig synpunkt fattigdomen in är, emedan den väcker ett religiöst sinne, förutsätter dock icke det allmänna välståndet bland ett folk att dess religiösa lif derigenom skall slappas och vändas i mammonsdyrkan. Talaren egnade äfven några väl sagda ord af saknad åt minnet af drottning Lovisa, som — hvilket nu första gången blef bekant — stiftat fosterländska föreningen. Sammanträdet bevistades af ett ganska stort antal personer, bland hvilka flera fruntimmer samt ledamöter af rigsdagens båda kamrar.