Dagens Nyheter – 27 april 1871, sida 1

seden Sv bs AA RE detta och skola tills en dylik osannolik händelse inträffar uppskjuta alla vidare reflexioner, endast anmärkande att vi förmoda det representationen skulle på dylika upptuktelseförsök gifva ett lika bestämdt svar som det, hvilket af andra kammaren lemnades statsrådet Wennerberg då han i Xellofte timman försökte imponera på densamma med sin glänsande akademiska vältalighet. Hvad vi med denna artikel egentligen åsyfta, är att visa huru Aftonbladet helt och hållet upphört att utgöra en organ för folkfriheten och att nämde tidning, endast för att få sina ohejdadt krigiska planer tillfredsställda, hunnit så långt i fantasteri, att den kastat öfver bord sin förflutna tids vackraste bragd, som onekligen var den verksamma och man kan gerna säga afgörande del den tog i representationsförändringen; ty det lärer väl ingen kunna förneka att Aftonbladet, gom på den tiden var landets förnämsta tidning, genom sitt bestämda och energiska uppträdande i spetsen för den öfriga tidningspressen väsentligast bidrog till utgången af denna i vårt lands öden så djupt ingripande fråga. Att nu samma tidning under samma hufvudredaktör låter i sina spalter införas de bittraste anklagelser mot en representation, hvilken utgått ur en representationsförändring, på hvars genomförande tidningen skurit sina vackraste lagrar, det är ändå något starkt och måste ovilkorligen öppna ögonen äfven på dem som hittills varit blinda samt kan ej förklaras på annat sätt än att br August Sohlman lider af eh ordentlig monomani i afseende på att kasta vårt land uti äfventyrliga krigiska förhållanden. Ty hvad har denna så bittert klandrade andra kammare gjort? Jo, den har nekat lemna sitt bifall till en illa uppgjord och i afseende på skattebördornas fördelande högst orättvis armåorganisatiop, hvars snart sagdt enda förtjenst låg deri att den ansågs snart skola skaffa oss en arm, med hvilken vi kunnat taliter qualiter uppträda på de europeiska slagtfälten. Derför att andra kammaren ej velat låta föra sig bakom ljuset, utan låtit sunda förnuftet taga ut sin rätt. och satt:en bom för Aftonbladets alla krigsplaner, derför, säga vi, låter samma Afttonblad, som var blomman bland kämparne för representationsförslaget, en af det nya statsskickets skarpaste motsfändare, utan protest från tidningens sida, kasta längtansfulla blickar tillbaka till den gamla representationen. Att hr M. B(jörnstjerna?) med sorg och saknad tänker tillbaka på riddarhusets och den förseglade utskottssedelns gyllne dagar, detta väcker icke vår förvåning, men att Aftonbladet kunnat öppna sina spalter utan protest för dylika utgjutelser, det måtte väl vara ett bevis på att tidningen råkat ut för ctt af dessa anfall af rabies, som eljest ej pläga förekomma via denna tid på året. Ja, stackars Aftonblad som nu ej har den gamla representationen i behåll, deri de första och andra stånden voro mera pålitliga än första kammaren nu och der det tredje var välsignadt med så många borgmistare, längtande efter domsagor, och borgare, fikande efter ordnar! Tänk, hur den betydande förmågan hr Richard Carlen då skulle Kunnat i borgarståndet med sina djupa toner frammana krigsgudens ärorika bilder för de värda representanterna af de riketst