Dagens Nyheter – 21 april 1871, sida 1

MO RÅ SET RADE SS EEE FR RE ARA SA FÅ ER SSR a Kammarens med stor majoritet fattade beslut syftar ju åt att bereda möjlighet för aflösning eller lindring. Icke heller voro alla de 79 af andra kammaren som voterade för återremiss obenägne att medgifva aflösning. Aftonbladet har icke varit nog lyckligt att i den tre dagars debatten uti andra kammaren finna det hela lyftadt i höjd med omständigheterna. Det är beklagligt, att Aftonbladet icke heller sjelf kunnat hinna det önskemålet. Den demokratiska pressen i Sverige, hvars medlemmar i nu förevarande fråga gjort gemensam sak med landtmännen ech med hvarandra, har höjt sig öfver den dagens vind som krigspartiet trott skola föra det in uti den efterlängtade hamnen, hvarifrån en expedition till några Slesvigska socknars återeröfrande åt Danmark skulle med väl rustade To og tyve tusen Mand kunna när som helst utsändas. Denna press och dessa landtmän ha insett, att då ingen makt i Europa mer än Ryssland (hvars försvar stått qvar på mcedeltidsståndpunkt och hvilket nu börjar sätta i verket en lång tid fordrande reorganisation?) företager några väsentliga förändringar i sitt krigsväsende eller förstärker det, så måtte för ver! inga fara sti för dörren. De ia den strid som Sverige närmast .. sker icke till försvar mot ytlire, Oc fall mot ör. ficnder. Det är hvarken ryssar eller tyskar vi hafva att frukta, utan fortlefvandetr af feodalismens ochabsolutismens välde, uppenbaradt i indelningsverk, grundskatter och andra bördor, lagda på någon viss klass. Landets fertal vill kämpa en kamp mot privileyierna, de må ha blifvit tillagda jord, personer eller korporationer, Lika rätt, men. lika skyldigheter är fältropet. Gifva regeringen, första kammaren och deras anhängare inom pressen icke behörig lösen, så må de skylla sig sjelfva om de falla. Att andra kammarens majoritet icke för denna strid vill församma landets yttre försvar, har den i går nogsamt ådagalagt, i det att den beredvilligt ingått på att åtaga sig den tyngsta af alla bördor: en allmän och långvarig beväringspligt, eller hvad man i alla länder länge kallat det hvita slafveriet. England ökar ej sin armå med en enda man utötver de 20.000 som voro beviljade redan före fransk-tyska krigets utbrott. SE EN VI na ve RR SA 0 NR EL NT EDGE OR BER