Dagens Nyheter – 20 april 1871, sida 2

— Hv00 -— var ej den som lät sig besegras genom slika kabaler. Uffe hade alltför ofta önskat sig den lyckan att en afton få komma på bal tillsammans mod Tnez, för att han nu skulle afsäga sig en sådan ödets gunstbevisning. Men han intogs tillika af förskräckelse och ångest, nir denna tanke framställde sig för honom i hela sin fasaväckande omfattning: han skulle på bal, han skulle upplefva det fruktansvärda som han aldrig förr hade upplefvat, träda in i en balsal, full af eleganta damer och herrar, sjelf klädd i svart frack, hvit halsduk och hvita handskar. Men Palle tröstade honom: Det är någonting som man lätt vänjer sig vid, min vän, och ingenting annat. Se på mig; jag rörer mig lika ogeneradt i frack och med hatten i handen, som när jag sitter hemma i min nattrock. Och hvad damerna angår, behöfs det bara att ha courage; jag skall säga dig, unga flickor äro likasom eldkol, tar man ängsligt och varsamt på dem, så bränner man sig, men gör man det hastigt och utan tvekan, så blir man icke bränd. Nej, vill man göra rågon sin cour, måste man ha courage — ha ha ha! det var inte illa sagdt; den witzen skall jag komma ihåg att använda i något af mina tal uppe i föreningen. — Ja, den som håde ett sådant mod som Palle Löve! suckade Uffe för sig sjelf. Teorien kunde Palle Löve nog meddela, men med praktiken förhöll det sig icke så lätt,