Dagens Nyheter – 17 april 1871, sida 1

med oqvädinsord — hvarvid brandyakterna gåfvo luft åt sin harm öfver allt stryk, som de hade fått, i synnerhet han, som hade hängt på Nikolai torn, men blifvit åter nedtagen af sina kamrater — transporterade till poliskammaren. Som klockan var öfver 12 på natten, kastade man dem i en mörk fävgelsehåla och lemnade dem med den tröstefulla försäkran att följande morgon skulle polisförhör hållas med dem, och sedan komme de nog att bli hängda, allesammans för det de burit hand på konungens folk. Uffe hade fått åtskilliga svåra slag både i hufvudet oeh öfver axlarne, som vällade honom temligen stor smärta, men mera än slagen plågade honom hans oroliga tankar. Ty den stora bedrift, gom han hade drömt om att utföra, för att sedan vända åter, krönt med ära, och mottaga lagerkransen ur Inez sköna händer, hvad hade det blifvit af den? Ett simpelt slagsmål med brandvakter och ingenting annat. Uffe kunde icke neka för sig sjelf, att han blott deltagit i några dumma gatu-upptåg, som han, om han på något vis velat lägga sig deri, borde ha varit behjelplig att afstyra, i stället för att befrämja dem. Vid Uffes sida satt smedsgesiillen, som också var illa åtgången, eftersom ban äfven varit med i don hetaste striden. Han hade fått ett väldigt slag öfver pannan, hvarför han bundit .en näsduk kring hufvudet. För öfrigt