Dagens Nyheter – 17 april 1871, sida 1

skrämskottet att ryska flottan midti vintern höll på att såga sig ut genom isen utanför Kronstadt för att anfalla Sverige. Det var lika sant som de under innevarande riksdag i gång satta historierna om preussarnes funderingar på Karlskrona. Då det nu gäller att genomdrifva arm6förslaget, så att vissa privilegierade klasser och Dagligt Allehandas patroner hädanefter som hittills skola förblifva befriade från att deltaga i underhållet af svenska armåns och flottans stam, har nämnde tidning i sista stunden, och då den var förvissad att en vederläggning ej skulle hinna offentliggöras innan armåförslaget är afgjordt, framkommit med en anka om att härvarande tyske minister låtit en Dagligt Allehandas red. nära stående person tydligt förstå att Tyskland skulle göra krig mot Sverige i anledning af svenska pressens hållning mot Tyskland under striden mot Frankrike. Och denna hotande uppriktighet skulle nordtyska ministern ha berättigat interlokutören att yppa för hvem som helst. Denna historia låter alltför absurd för att finna tilltro hös andra än mycket stupida personer. Det har ännu icke förekommit i hela Tyskland ens den svagaste uppenbarelse af att i någon tysk hjerna uppstått en tanke på att Tyskland skulle företaga krig mot Sverige, och då är det väl icke i ringaste mån sannolikt att en sådan id6 skulle födas hos och uttalas af en verldserfaren och mot Sverige, enligt Dagligt Allehandas eget erkännande, välvillig man såsom baron Richthofen, hvilken till på köpet just har till embetspligt att söka bevara vänskapliga förhållanden mellan den nation han representerar och den vid hyars hof han är ackrediterad. Vore det någon sannolikhet för ett krig mellan Sverige och Tyskland, så skulle ju anfallet utgå från Sverige, der ctt, om än icke talrikt, så i stället inflytelserikt parti oupphörligt sedan 1863 öppet sträfvat åt det älsklingsmålet. Ett annat skrämskott af samma art, som Nya Dagligt Allehanda använde i lördags, var att indelta armån behöfves mot inro stämplingar. Men vid sådano tillfällen är ju den indelta armån ingalunda pålitlig. Sveriges historia uppvisar huru, för icke längre tid tillbaka än att nu lefvande personer kunna erinra sig, den indelta armåns vestra fördelning marscherade mot Stockholm för att afsätta en konung. Och i Frankrike ser man en talrik stam icke förmå hindra den ena omstörtningen efter den andra, medan i Preussen — oaktadt vida flere af dess inbyggare hysa republikanska! tendenser — allmänna beväringen ensam uppehåller det inre lugnet. FER S S TRA A S N NT SY IOE n OA