Dagens Nyheter – 12 april 1871, sida 1

OSV komma och äta middag hos sig. De väntade Klemmesen till sig den dagen, och det skullc helt visst intressera Uffe att få höra denne yttra sig om de märkliga tider, som voro at! vänta. Uffe mottog inbjudningen med tacksomhet; ty hvarje upplysning, som han kunde få om alla dessa förunderliga saker, var ho nom kärkommen. När Uffe inemot klockan fem infann sig hos grosshandlar Löves, var familjen samlad : hvardaggrummet. Döttrarne voro sysselsatta med handarbete, grosshandlarn var så fördjupad i läsningen af tidningarne att han icke en gång märkte Uffes inträdande. — Det var snällt af er att ni kom, sade fru Löve till Uffe; nu kunna vi gå till bords. Klemmesen har bedt om ursäkt, han kommer först en stund sednare, Käre gubbe, låt oss nu äta! — Ja, jag kommer, svarade grosshandlarn, men fortfor att läsa. De andra gingo in i matsalen; efter några minuter kom frun tillbaka och sade: — Käre Löve, vi äro nu alla samlada vid bordet och vänta blott på dig. Soppan blir kall! — Hvad bryr jag mig om soppan! ropade grosshandlarr häftigt. Det gäller fosterlandets ve och väl, hustru, och så kommer du och säger mig att soppan kallnar. Men hos er fruntimmer finns inte eit enda grand af patriotism!