Dagens Nyheter – 11 april 1871, sida 2

detta utrop, och derpå följde en fanfar af trumpeter och pukor. Nu visade sig den unge konungen sjelf på altanen och helsade den församlade mängden. Ett väldigt Churrah!4 skallade honom till mötes, jublet var så stormande att luften darrade dervid, det var som om hela menniskomassan upplöste sig i ett haf af hurrarop. — Lefve friheten! lefve konstitutionen! skrek Palle Löve med full hals. Ropa med, Uffe: lefve konstitutionen! — Hvarför skall jag göra det? frågade Uffe. -— Ah, det kan ju vara detsamma; ropa bara: lefve konstitutionen! Och åter skrek Palle så högt hans lungor det tillät: Clefve konstitutionen ! — Hör du! sade en halffull matros, som stod framför honom; kan inte du, din -lille slingerbult, ropa hurrah för samma kung som vi andra? Eller skall du kanske ha en kung för dig sjelf, du? Hva? — Konstitutionen är icke någon kung, dermed menas... sade Palle, men blef afbruten af matrosen: — Vill du, din valp, lära en gammal sjöbuss som jag, hvem som är min kung, och hvem jag skall hurra för? men de studenterna skola då alltid göra sig vigtiga och sätta till flera segel än skutan tål. — Min käre vän, ni borde dock veta att konstit ... — Ah! håll du din lilla välsignade kanarie