Article Image
t I öfverläggningar. Uti första kammaren sökte bhr G. af Ugglas och i andra kammaren hr r Sääf ådagalägga, atv ganska talande skäl kunde anföras för den åsigten, att staten väl egde sjelfva magasinshusen, men att deremot tomterna, hvarpå dessa voro uppförda, af staden blifvit upplåtna åt kronan, och att staden således aldrig afhändt sig eganderätten till desamma. Af helt andra skäl yrkade hr 4. C. Raab i första och hr Hierta i andra kammaren återremiss. Dessa talare beklagade nemligen, att hvarje utredning saknades angående ågavarande cgendomarnes verkliga värde, de ifrå hvilket de för sin del ansågo vida öfverstiga det af utskottet föreslagna beloppet. För bi I fall talade inom första kammaren hr NordenI felt och inom andra kammaren hrr Hörnfeldt, C. Ifvarsson och Ketj, hvilka som hufvudsakligt I skäl framhöllo, att Norrköpings kommun alltid hade den utvägen öppen att vid laga domstol styrka sin eganderätt till ifrågavarande tomt. Beslutet angående den första af sistnämnda punkter fattades i första kammaren med 32 röster mot 26 och i den andra kammaren med 101 röster emot 30. Den andra punkten gaf deremot ej anledning till någon omröstning. Helgonskylden i Skåne, Hlland och Blekinge. Andra kammaren behandlade sitt fora tillfälliga utskotts utlåtande angående motionen om aflåtande af en skrifvelse till k. m:t med anhållan, att den från stadsskolorna i Skåne, Halland och Blekinge till en del församlingar återvunna helgonskyld måtte på det sätt disponeras, att, sedan klockaren er hållit den honom nu tillkommande helgonskyld af församlingarne i pastoratet i mån efter dessas helgonskyldsbidrag, hvarje församliog får använda sina öfverskott deraf för sina egna behof till de ändamål, som af k. m:t redan -äro fastställda eller tramdeles kunna komma att fastställas. I likhet med alla föregående utskott, som behandlat denna fråga, hade kammarens tillfälliga utskott nr 1 äfven nu hemställt, att förslaget, som denna gång blifvit väckt af hr Johan Jönsson, måtte lemnas utan afseende. Icke desto mindre uppstod en stunds diskussion mellan 20tionären och hr Sven Nilsson i Bveröd å ena sidan och hr 2lartin å den andra, hvilken måste afgöras genom votering, som utföll med 78 röster för afslag och 33 röster för bifall till motionen. Statsutskottets jernvägsbetänkande. Uti afgifvet utlåtande angående väckta förslag dels om beviljande af anslag till stambanor, dels om uppgörande och fastställande af plan för enskilda jernvägsanläggningur samt om anvisande af statsbidrag till dylika företag har statsutskottet hemstiällt: att riksdagen måtte för år 1872 bevilja en million femhundra tusen riksdaler till fortsättande af arbetena å norra stambanan från Upsala till Sala er Bolandet, Brovallen och Krylbo r 1872 måtte beviljas en million femhundra tusen riksdaler till fortsättande af arbetena å östra stambanan från Norrköping öfver Lanköping och Mjölby till N : att vid j gsarbetenas utförande k m:t må närmare bestämma de orter. som stambana eller bandel, hy k jadt) skall genomgå och de stå på att hr B. Stenbäcks motion derom, att de medel, som redan blifvit anvisade och vid denna riksdag ytterligare kunna komma att bevilj fortsättande af norra stambanan, mätte användas tande på bandelen k och Krylbo, icke må till någon åtg att för understögjande al sådana enskilda jernanläggningar, som riksdagen nu eller cfter 5 amdeles skeende pröfning ar den nidiga framställningen, hvilken underdånig skrifvels den 12 maj i h t begärd, kan finna komma i åtnjul atsbidrag, måtte b och till k. mits d on anvisas on summa af femton millioner ler, att utgå med on mil. lion riksdaler under hvart och eit af åren 1572 till och med 18556. under följande vilkor och be stimmelser : a) innan statsbidrag till enskild jern vägsanläggning må bevilja ull det ggning bildade bolag ha lelse inlemnat af bolaget anlö ning och faststä en bolagsordning, jemte plan och kostnadsförslag, i vensom aktietae kningslista, upptagande bolagsmilnnens namn och det ant r hvar och en i bolaget tecknat; hvarföj kning om erhällande af statsbidrag s f sådana handlingar, som tillförlitligen bolaget kan. under vilkor som af k. än skafia den del af det för jernvägens anlä gande e forderliga kapital, som icke betick; aktieteckningen och det påriknunde statsbidraget bolagsmi nens aktieteckning skall medföra bindelse för dem, att utaf egna tillgångar tillskjuta hvad utöfver statsbidraget och aktiek; vitalet jemte upplånta eiler annorledes med k. m:ts tillstånd ifade medel erfordras för att, i enlighet med ställd plan, fullborda jernvägen och ande anläggningar samt anskaffa den transportmateri: som cnligt samma plan anses erforderlig; och skall akticteckningen uppgå till ett belopp, motsv nde minst en fjerdeiel för jernv sgning i det al k. m:t gi aget b: nade I ad. De handlingar, s innefatta aktieegarne: bindelser att fullgöra den på grund af aktiv gen dem äliggande inbotalningsskyldi; r, böra, derest statsbidrag be lemnas till k. m befallningsh n det län, der sitt forum, fö des under depo stanna intilld cgningen blifvit få bordad, afs c) sedan de under lit. a) omförmil r st ude, måg der k. m:t så finher bidrag för jernvägsunläggningen lopp. motsvarande en fjerdedel af anl ningskostnaden efter det fr Ida kostnadsförslaget, att lyftas i mån af 3 fortgång, på tt och å tider. som al k. mas. dervid komst må meddela de skrifter och vilkor, som med st ande kunna del af statsinnefatt: i ättigheter, va dir ktion undertecknadt och af k. mt d) så snart nettobehi NT en af trafiken å godkän ider bidraget mi kontra kt, gets skyldigh ålu understödd jernväg öfverstiger 4!(2 proc. af an ligt dt. stställda kostnadsläggningskostnaden. förslaget, tillfaller h öfverskjutande delen af nettobe ingen i all tid staten: e Ik t eger dels a en ledamot i direktionen för hvarje jern olag, som undfått statsunderstöd, dels ut: visor att delt ga i i i bolagets och fö statsbid. taldt. och lant bolag. som i pröfvar läimp

3 april 1871, sida 3

Thumbnail