Hvarj ehanda nyketer. Till uniformsfrågan. Då jag härom aftonen kände mig ovanligt litet sömnig sedan jag gått till sängs, beslöt jag jag mig för att läsa herr Rms bref från Paris i dagens Nya Dagligt Allehanda, men, o, ve! medlet hjelpte ej, ty iag hade ej hunnit mer än några rader förr än jag till den grad öfverraskades af den underrättelsen att en del af de till Paris återvända friskaremännen uppträdt j de dyrbaraste uniformer man ännu någonsin hört omtalas, att sömnen helt och hållet flydde mina ögon. Desse friskarcmän, hvilka kallade sig Dödshusarerne, hade nemligen på sex olika ställen at sin uniform burit ett par korslagda banknoter, d. v. då de minsta franska banknoter äro på hundra frank, således minst 1,200 tranks endast i prydnader. Hvilken oerhörd lyx! Hvad skola väl herrar Törntelt m. fl. i andra kammaren ja, som missunna våra husarer deras stackars redgarnssnören och fårskinnspelsar, då de höra att friskare-männen i det ruinerade Frankrike hölja sig i banknoter, som det tyckes att de kunnat bättre använda än till att bära utanpå sig. Underrättelsen förvånade mig verkligen till den grad, att jag läste om notisen flera gånger, under tro att Morfeus roat sig med att göra mig något skumögd, men lika fullt stod der banknoter, ja, till och med ännu på morgonen funnos de qvar; en stund trodde jag att ett tryckfel kunde vara begånget och att a blifvit satt i stället för e, så att med banknoter menats benknoter (att substantivet knota i pluralis heter knotor enligt Fryxells m. fl. grammatikor, kunde ju herr Rm lätteiigen glömt! under sin långa bortovaro från täderneslandet), men vid närmare granskning fann jag detta omöjligt, ty ödet hade så fogat att det märkvärdiga ordet blifvit deladt på tvenne rader, och tydligt stod der bank-noter. så att något tvifvel ej mera fanus om riktigheten af herr Rus uppgifter. E— ftenmO——NRNRNTRIN — NNE RIK TE ÖÖK—XKL ORER,ÖX RK ROR JONER IL