Dagens Nyheter – 1 april 1871, sida 1

ordningen att man skulle falla under bordet, sedan man plägat sig, så gick jag samma väg som de andra, och emedan jag efter vanligheten talat mycket ifrigt, föll jag i sömn dernere. Jag vatnade vid att ett par små händer pysslade med min hals: Jag fattade tag i en sådan hand och blef varse en liten pojke. tcHvad har du här att göra? frågade Jag; ligger du kanske och plundrar folk, du lilla stråtröfvare, så ...4 Nej, nej, ropade gossen, men det har händt ett par gånger att några af gästerna haft sinu halsdukar så hårdt tilldragna att de blifvit qväfda; derför har mylord befallt mig att alltid efter slutad middagsmåltid krypa under bordet och lösa upp halsdukarne, för att herrarne icke måtte qväfvas.4 — Det kan man kalla försigtighet, icke sannt?... Men det var ju icke om lord Cochrane jag skulle berätta för er, utan ni ha kommit hit för att se mina samlingar. Under tiden kan Inez laga att vi få litet te. Kaptenen förde dem nu in i ett par rum som han förbehållit sig sjelf. Här såg det äpnu mera fantastiskt ut än i hvardagsrummet. Öfver dörren, genom hvilken de kommoin, framsköto ett par ofantliga buffelhorn, och öfver den midtemot befintliga dörren bade en uppstoppad krokodil-unge sin plats. Väggarne voro prydda med allehanda indiska yxor och lansar, bland hvilka för omvexlings skull voro vpphängda några kruthorn och dubbelbössor. Flera skäp voro fyllda med uppstoppade djur och UFFE HJELMS OCH PALLE LÖVES BEDRIFTER f6.