lemförande öfversigt af hrr Abelins och Mankells förslag till landtförsvarets ombildning. (Forts. fr. föreg. nr.) Mot hr Mankells armå har man anmärkt, att den skulle vara vida lösligare sammansatt än hr Abelins, Låtom 0ssse, i hvad mån denna anmärkning är grundad. Hvad till en början beträffar specialvapnen, torde den vara föga berättigad. Ir A. har omkring 5,000 man kavalleri, men hr M. blott 4.000. Nedsättningen af kavalleriets styrka synes fullt motiverad genom dess förminskade användbarhet i följd af snabbskjutningens stora utveckling, hvartill kommer vår brutna terräng, som nästan öfverallt omöjliggör dess användande till annat än förposttjenst. Men äfven om man skulle anse nedsättningen mindre lämplig, så ersättes kavalleriets mindre styrka hos hr M. fullt ut af dess bättre beskaffenhet, då åt detsamma i garnison kan gifvas så lång utbildningstid, som någonsin behöfves, hvilket ingalunda är fallet med det indelta. . Hr A; har i sitt första förslag en artilleristam af något ötver 3,000 man och i sitt andra af 4,000 man. Hr M. bibebåller artilleristammen vid 3,000 man, men ger åt beväringen en öfningstid af 114 dagar, i stället för hr A:s 60 eller 90. Hr A:s ingeniörtrupps stam är 840 man; hr M:s 600 man; men i stället öfvas hans bevärlog, såsom nyss nämdes, så mycket mera, Hos hr M.-synas specialvapnen således fullt ut lika goda som hr A:s. Må vi nu se till, huru förhållandet är med infanteriet. Hr A. har, alla befattningar inberäknade, en stam af omkring 30,000 personer; hr M. endast: af 15,000 personer. Af