Dagens Nyheter – 28 mars 1871, sida 3

Article Image
gerna kunde hafva någon så stor fiende. Alltså icke hat. Åntager man deremot att vinningslystnad styrt den mördande handen, så är det obegripligt, att de så lätt åtkomna penningarne fått vara i fred. Måtte emellertid den förfärliga riktning, misstankarne hos allmänheten tagit, bevisa sig vara ogrundad och gerningsmannen upptäckas, hvilket är att hoppas, då spavingarne ledas sf skickliga händer. Religiös bönhasjagt. Willands härads rätt meddelade den 25 sistlidne februari utslag i ett af allmän åklagare efter angifvelse instämdtså kalladt brottmål, vagnen tre åboar, tillhörige Wånga församling, ålades att böta sammanräknade 1.500 rdr, derför att de under loppet af april må. nad nästlidet år å Wånga kyrkogård Öpprar en graf och der, utan påkalladt presterligt biträde, begraft en inom samma socken kort tid förut af: liden torparehustru, hvilken ilifstiden, liksom de bötfällde, omfattat baptistiska åsigter, utan att komma i tillfälle att sluta sig till något lagligen ordnadt samfund. Mannen till den prestlöst begrafna hustrun inställdes inför kyrkorådet, för måddes der uppgifva det han vid hustruns bografning, ehuru sängliggande, vägrat de bötfällde, jemte några få andra tillstädeskomna begrafningsgäster, att begrafva hustrun säsom skedde, men att dessa icke dess mindre, mot hans vilja, fört liket från hans hus och derefter verkställt den bötfällda handlingen, på grund at hvilka, till större delen diktade, brottsliga tillgöranden angifvelse samman. skrefs och af målseganden för åtals beifran :il äklagaren i orten öfverlemnades. Inför häradsritten nödsakades mälseganden ej mirdre afstå från sitt yrkande om ansvar för hemfridsbrott, utan jemväl medgifva att han för begrafningens verkställavde bjudit dem såsom gäster, samt har till de bötfällde aflemnat skriftligt erkännande, det ban sjelf före hustruns begrafning lofvat ombesörja dödsfallets behöriga anmälan På åklagarens yrkande har emellertid målseganden ålagts böta 10 rår för falsk angifvelse Öfver häradsrättens utslag ha besvär af de tre sakfällde blifvit i hofrätten anförde. i Den insändare, som meddelat Kristianstadsbladet ofvanstående, yttrar vidare: Insändaren vågar till slut göra den tidningsläsande allmänheten dessa frägor: Kan det längre anses tidsenligt och rätt, att den menniska, hvilken i följd af samvetsöfvertygelse kunnat lefva utan prest hela sitt lif, skall efter döden, mot sin vilja, blifva prestbehandlad? Är det rimligt, att vår tids fördragsamhet, som medgifver barn rättighet att odöpta få lefva i åratal, ja otta öfver tiotalet, icke visar vår tids lagstiftare nödvändigheteni afskaffandet af sådana bötesbestämmelser, som 500 rår för begrafnivgs förrättande utam presterlig ceremoni? Kan någon säga, att 16 2 i gällande regeringsform, som lyder: Konungen skallingens samvete tvinga eller tvinga låta, utan skydda hvar och en vid en friutöfning af sin religion, eger sin tillämpning, så länge domslut bestämma 500 rdrs böter för handling, grundad på tro? Fn SR RN RRN TIN REEEESDESSSS NASA a Prom

28 mars 1871, sida 3

Thumbnail