Skandinaviens Morgenröde skulle han och ingen antian ansvara för, och han skulle aldrig tillåta att en annan person led ett sådarit hedersstraff i hans ställe. Då grosshandlarn hörde huru ifrig Klemmesen var att komma i fängelse, begynte han sjelf brinna af en likadan ifver, och det var rörande att se dessa två hedersmän täfla med hvarandra i ädelmod och högsinthet. : Dock gaf grosshandlaren slutligen efter, då han kom att tänka på att Klemmesen verkligen var något öfveransträngd genom sin rastlösa verksamhet, och att sex veckors vistelse i lugnet och ensamheten säkerligen skulle bekomma honom särdeles väl Då de sex veckorna voro tilländagångna, sände grosshandlar Löve tusen riksdaler till Klemmesen med begäran att han icke måtte försmå detta ringa vänskapsbevis, likasom han också ställde till ett storartadt kalas för honom, hyvarom ryktet spridde sig öfver hela hufyudstaden. Vid detta tillfälle föreslog grosshandlar Löve i ett lysande tal en skål för redaktören Klommesen, på hvilken skål Klemmesen svarade med att utbringa ett lefve för den man, som icke bar sitt namn ) förgäfves, ty han förenade lejonets högsinthet med lejonets ädelmod4. Och då omsider den unge professor Aeblemand trädde upp och föreslog en skål för grosshandlaren Löve och 4) Höäva li: Talan