Dagens Nyheter – 21 mars 1871, sida 2

Uk han kunde komma till något resultat. Det hade visst varit bättre, om Uffe lärt sig något mera historia och geografi och matematik samt öfverlemnat ät kommande tider att afgöra huruvida dessa kunskaper kunde bli honom till någon nytta; men Uffe hade nu on gång börjat från galen ända och ville först veta hvad allt detta kunde tjena honom till, för att sedan lära sig det. Det var ingen bland Uffes omgifning som anade att han sysselsatte sig med så djupsinniga funderingar. Både lärarne och kamraterna vore fullt förvissade om att Uffe var hvad man kallar mindre vetande, och att det efter all sannolikhet aldrig skullebli någon riktig menniska af honom. Han vari följd häraf föremäl än för medlidande, än för löje. Det var nemligen omöjligt att hålla sig från att skratta, när man såg hans tafatta väsende, hvartill kom att Uffe i följd af sin otymplighet ofta hade en eller annan malheur; som gjorde honom ännu mera komisk. En vacker sommardag hade hela klassen och Uffe med den gjort en utflykt i. skogen på egen hand. De hade roat sig riktigt, ätit middag på Klampenborg och druckit the vid Ermelundshuset. Solen närmade sig sin nedgång, och man fick lof att tänka på hemfärden. Så bröt man då omsider upp och vandrade ned åt stranden till. Emellertid hade himlen mörknat, det började smått regna, ock; då de nådde skogsbrynet öste det ned. Mera springande än gående tillryggalade de vägen