(Insändt.) Under antagande att Eder tidning läses af betydligt flera än dem, som varit i tillfälle att taga kännedom om en liten, j bokhandeln förekommande broschyr, kallad: Om Sveriges landtförsvar af icke-militärX, vågar jag begära plats för följande: -Vid genomläsandet af sagde broschyr som, bredvid alla nu hvarandra korsande förslag om vårt försvars ordnande på lämpligaste sätt, tyckes intaga ett framstående rum, har jag synnerligen fästat mig vid en detalj såsom varande kanske den mest behjertansvärda. Der förekommer nemligen, sedan nödvändigheten af en folkbeväpning blifvit visad, ett förslag till dennas sättande i gemenskap med folkhögskolor. En sorglig sanning är, att svenska allmogen står på en temligen låg grad af politisk bildning. Kunde derför, såsom författaren förutsätter, Sveriges ynglingar under loppet af exempelvis 6 månader sammandragas i städerna och i de större köpingarne samt under denna tid bibringas en någorlunda omfattande undervisning i de vigtigaste medborgerliga kunskapsämnena (fäderneslandets historia och geografi, samhällsordningsgrunder o. s. vy) på samma gång den praktiska militärtjensten utöfvades, så skulle härmed vinnas ofantligt mycket. De stora uppoffringar, hvartill vi af förhållandena tvingas, skulle då ej längre vara ofruktbara kapital (så att säga utan nytta så länge vi förunnas fred) utan i stället lemna en ränta i den bildning, som hvarje medborgare finge tillgodonjuta, och som säkert på ett välgörande sätt skulle inverka såväl på det enskilda som samhällslifvet, . Militär och vän af folkupplysning.