gar så afskyvärdt tyskt, att det knappt kan uttalas af en dansk mun. Vi vilja derför göra den ärade konstnären ett förslag. Ziiberlein är ett diminutivum af Zuber, så eller balja. Namnet öfversiättes alltså med en liten balja. Vi förslå derför, att vår ärade danske medborgare och skådespelare aflägger detta illa klingande, skorrande namn och förändrar det till det välljudande, äkta danska Lilballe. Detta har en dansk klang samt närmar sig dessutom franskan, så att detta namn (Lilballe, ad modum Lamballe) till och med kunde gälla för franskt, på samma gång det är äkta danskt och tillika välljudande. — Namnets hufvudbetydelse förblir oförändrad, ty begge namnens betydelse är densamma. Detta förslag af en nordisk språkforskare, som derjemte är en ifrig beundrare af den dramatiska konsten, är välment och på allvar framstäldt; alltså: Lilballe och icke Ziberein. HKadaverförgiftmning. Till en tysk tidning skrifves från Hohenems den 16 februari: Å härvarande fattighus insjuknade i förra veckan en ko och dog innan djurläkaren hann anlända: snart derpå insjuknade ännu en. Oaktadt läkarebesigtning konstaterade att djuren haft mjeltbrand, blefvo de icke nedgräftda, utan köttet af dem säldes utan att köparne underrättades om sjukdomen. Några dagar derefter dogo under förgiftningssymtomer båda de slagtare, far och son, hvilka sönderstyckat djuren (sanno!ikt emedan de under arbetet tagit de blodiga knifvarne i munnen), och i går dog en 40-årig qvinna, som ätit köttet. Bland de öfriga köparne, omkring 22 stycken, herrskar den största ångest. Härvarande läkare hafva genast efter det första dödsfallet förbjudit förtärande af detta kött, men många hade då redan ätit deraf. Saken har väckt stort uppseende, enär många personer ingjuknat. En qvinna kommer sannolikt att låta operera en arm, emedan inflammerade svulster visa sig å densamma. HLäkarne ha fullt upp att göra med att ordinera motgifter för alla, som ätit af köttet. Apotekaren har igår och i dag måst utstå en riktig stormning.