Kamrarn: sammanträdde ilördags kl. 10 f. m, för att utse valmän och suppleanter för tillsättande af riksdagens justitie-ombudsmanr och hans efterträdare, och blefvo dertill utsedde af första kammaren till ledamöter: hrr Adlersparre, Arrhenius, Berg, Berger, Brun, A. Cederström, Dickson, Frisk, von Gejer, B. B. G. Gyllenkrook, Heijkensköld, von Hofsten, Häggström, Koskull, Nordenfelt, Piper, OC. A. Raab, Rydin, Rydqvist, Sahlin, v. Stockenström och Uggla (hvardera 57 röster), A. Peyron, 56, och ÅA. E. K. Mörner, 553 till suppleanter: hrr Wid6n, Hallin, Rettig, Ribbing, Samteson och N. G. ÅA. Sparre, hvardera 41 röster. Af andra kammaren: ledamöter: hrr Hans Andersson, Kruse, Berg och Tamm, hvardera 134 röster, Adlersparre, A. P. Andarsson, Anders Andersson, Appeltoft, Bjerkander, Brolin, Englander, kenstam, Kdström, H. B. A. Hanason, D. Isaksson, P. Jonsson, P. M. Johansson, Kallstenius, Lithner, Sv. Magnusson, A., Persson i Mörarp, Rundgren, Östn an och Öhlin, hvardera 93 röster; till suppleanter; hrr Grafström och Hjelm 71, Assarsson, Benjaminsson, O. Olsson i Mosstakan och Stenbäck, hvardera 70 röster. I andra kammaren förekommo dessutom några ärenden, Så godkäadea bevillningsutskotets af första kammaren förut gillade för slag till en skrifvelse angående omarbetning af mantalsoch skattskrifnings-förordningen, i syfte att erhålla nödig klarhet och bestämdhet i dess stadganden och öfverensstämmelse dels sinxzemellan, dels med åtskilliga -tadganden i författningarne om kommunalstyrelse och om allmänna bevillningen. Afelagna motioner: I öfverenstämmelse med hvad andra kammarons tillfälliga utskott hemställt, lemnade kammaren utan afseende derstädes väckta mo tioner: af hr Ehrenborg om inrättande af talareplatser i kammarens sessionsrum, af hr Hjelm om den bestämmelsen i folkskolestadgan, att ett lämpligt jordland af minst tre qvadratrefvar odlad eller odlingsbar jord, bo läget i närheten af lärarens bostad, mätte stäl las till skollärarens disposition, och af hr F. Pettersson om det tillägget till de i fråga om presterskapets löneförmäner meddelade föreskrifter, att den ordinarie prestlönan, der den utgår efter det å hemmanen åsatta taxeringsvärde, måtte årligen få utgå efter nästförflutna årets taxeringsvärde och således icke med ett, för 50 år bestämdt, lika stort belopp. Tjenstemännen vid jernvägstrafiken. I anledning af om motion af hr Rylander beslöts att riksdagen skulle hosk. m:t anhålla det icke till ordinarie embetsoch tjesstemän vid Statens jernvägstrafik måtto avtagas personer, som förut innehafva och bibehålla annan ordinarie tjenst med lön. Uniformsfrågan. I fråga om hr Jöns Pehrssons af andra tillfälliga utskottet afstyrkta motion om förevkliog och afskaffande af militära och civila uviformer föreföll någon öfverlägguing, som slutades dermed, att kamm beslöt en af motionären föreslagen anhållan hos kungl. m:t om förenkliog af armåns unitormer för besparingars vinnande för sStatsverket såväl som för rustoch rotchållare. Förutom motionären uttalade sig hrr Westerdahl, Per Nilsson i Kurhult, Mankell, Törnfelt, Lars Ersson i Wik, Ubr och Sv. Nilsson i Österslöf för ghoten af att något måtte göras till ina kning af den kostbara lyx i afseendu å uniformer, som, enligt deras förmenaude, förefunnes vid armån och särdelez3 vid kavalleriet, på hvars uniformer årligen skulie kunna iobesparas 50,000 eller kanske ända still 100,000 rdr. Ju förenkling härutinnan skulle äfven lända en mängd yngre offoerare till fördel, at hvilkas ringa lön en icke obetydlig del ätgår till uviformen. Hr Törnfelt yttrade några roliga saker om fina uniformerade herrar i fina salonger bland fina damer, hvilka senare, huru finkänsliga de än vore, talaren hoppades icke fästa så stort afseende vid den utpyntade rocken, som man velat göra troligt. Hvad civila uviformer beträffade ansåg talaron dess guld alltför bjert afsticka mot dem, som gå med bara kväna, dignande under skattebördor. Prestens uniform vore enkel, hvilket åter bestreds af hr Sveu Nilsson, sem ej tyckte om hvarken skjorta, kåpa eller messhake, utan hvilka hr Törnfelt åtor ansåg gudstjensten brista i högtidlighet. Kammaren biföll i det närmaste enhälligt skrifvelseförslaget. Efter någon öfverläggning bifölls kammarens tredjs tillfälliga utskotts hemställan om afslag å hr P. Gunnarssons motion, att skottpannisgar för räf och hök måtte återinföras. Motionären, jemte hr Petter Andersson, påstod att den skada ifrågavarande djur anställa på flera ställen vore tillräckligt stor att böra, genom åtgärder från statens sida, motarbetas, och yrkade derför bifall till motionen. Hrr Nordenskiöld och Törnfelt ansågo deremot att, enär de båda itrågavarande djuren på somliga orter vore snarare att betrakta såsom för landtmarnen nyttiga än såsom skadedjur, borde åt landstingen i de olika länen öfverlemnas att i fråga om dem besluta rörande skottpenningars utdelande eller icko. Vidare återremitterades första tillfälliga utskottets gjorda hen-ställan om afslag å hr Sv. 5