Dagens Nyheter – 27 februari 1871, sida 2

oo SVE man måste vinna bataljer, låta sig krönas med lagern för att behaga henne; det behöfves ibland ingenting annat än att tiga och förblifva orörlig, medan andra prata och gestikulera. Klerbbs, ni tycker förmodligen att jag är mycket inbilsk, eller huru? Men det har ju endast berott af mig själf att gömma mitt högmod i djupet af mitt hjerta, enligt deras föredömo som kallas blygsamma. Jag har likväl föredragit att för er yppa min hemligaste tanke. För öfrigt finner jag mig sjelf så enfaldig och besynnerlig alltsedan Evas ankomst, att jag, för att icke råka i förtviflan öfver mina stora brister, väl måste taga vara på den minsta omständighet som kan i någon mån höja mig i mina egna ögon ochi hennes. Jag skrifver till er midt i natten, emedan mitt bref skall vara färdigt för att afgå vid dagens inbrott. Fullkomligt lugn råder nu i huset; men denna stillhet är icke lik föregående nätters. Man känner att gudinnan återinträdt i templet; man känner att denna boning numera har en själ, att denna tystnad är bullersam, att denna öken är befolkad. Det är en berusande fläkt som sätter kioskernas blommor i rörelse; det är en gudomlig ande som fyller luften och låter den genomträngas af vällukter. Farväl, Klerbbs; farväl, min gode kamrat. Kom hit; kom hit! Jag skall känna mig starkare, när vi bli två. Gahriel N..... P. 8. Goulab och Mirpour ha hittills lyckats