Dagens Nyheter – 27 februari 1871, sida 1

penheten hos cen enskild medborgare aldrig kan vålla så stor skada som hos en regent, hvars handlingar ensamt kunna bestämma öfver landets frid eller ofrid. Men konungen har yttrat sig i en enskild, konfidentiell skrifvelse — och derför bör han icke angripas. Svårare attentat mot svensk mans fria och enskilda yttranderätt torde väl ieko kunna uppsökas inom den svenska tidnisgspressen, utbrister Östgöta Correspondenten. Det är märkvärdigt hvad den östgöten har svårt för att hålla sig till sanningen. Vi ha ju icke angripit konungen för detta bref; vi ha helt enkelt anfört ryktena om dess innehåll och sagt att de måste i utlandet framkalla osäkerhet om Sveriges politiska ställning — och detta måtte väl icke kunna förnekas. Således föreligger icke något attentat alls; östgöten kan sofva lugnt. -— Icke heller är detta rysliga Kattentat det första inom svenska pressen. Det är ju icke synnerligen lång tid sedan de etörre svenska tidningarne (Aftonbladet inberäknadt), och äfven vi, anförde efter professor Geoffroys berättelse i Revue des deux Mondes en vidlyftig redogörelse för konung Karls enskilda och konfidentiella skrifvelser till och underhandlingar med konung Kristian 1X angående en dynastisk-politisk förening. Vi våga påstå att Östgöta Correspondenten då icke ansåg dessa meddelanden för något attentat. Således förfalla östgötens nu gjorda reflexioner äfven i detta fall. Återstår nu den invändningen att brefvet ju blott innehöll uttryck af sympatier för Frankrike och stor fientlighet mot Tyskland. Ja, hade det stannat dervid, skulle vi förmodligen ej brytt oss om det. Men tänk om brefvet, såsom här inom den officiella verlden förspörjes ), skulle innehålla tillkännagifvanden om Sveriges rustningar, om deras fortgång, deras etyrks och em afsigt att föra krig mot Tyskland, och om detta bref blifvit till adressorten befordradt genom svenska ministern i Berlin hr Due — då finge väl Östgöta Correspondenten medgifva att brefvet går något utom det enskildas och konfidentiellast område och är egnadt att bereda liknande vådor som åtskilliga Napoleonska papper). ) Den officiella verlden vet mycket sora den icke-officiella verlden vanligen lefver i okunnighet om — tills den får lida de stundom Slyck. liga följderna. Den officiella verlden och hofvet äro så godt som kusiner. Stundom vct en främling mer än både hofvet och den officiella verlden. Om Sverige visste så mycket zöm den franske officer kände som rtistades här för ett par månader sedan, skulle kanhända åtskilliga af armåförslagets och rustningarnes försvarare blifva litet mindre ifriga.