Dagens Nyheter – 24 februari 1871, sida 1

Fransk protest mot monarkers rätt att förklara krig. I en nyligen i Frankrike utkommen brochyr; Le Crime de la Guerre, (krigets brottslighet) af L: Delmas, läser man följande: ootI den fransk-preussiska strid, hvarunder vårt land färgas med blod, hafva de brottslige varit å ena sidan Napoleon III, Eugenie, hvilken man förebrår att hafva uppmuntrat kejsaren till hans olycksaliga beslut, Grammönt, Leboeuf, Benedetti, Ollivier m. fl., och å den andra konung Wilhelm, Bismarck, Moltke m. fl. De förra, drifna af ett dynastiskt intresse eller frihetsfiendtliga afsigter, hafva begagnat tillfället af den Hohenzollern skå kandidaturen till att förklara Preussen krig. — — — Men exkejsaren och hans ministrar voro ej de ende skyldige. De hade medbrottslingar bland hofmännen och sabelbärarne. De hade sådana i senatens och deputeradekammarens majoriteter, som på ett tecken af herrskaren omfattade kriget med en entusiasm och ett lättsinne, som skandaliserat alla hederliga sinnen. — Må ansvaret för detta brott återfalla på de brottsliges hufvud! För att betrygga freden mellan folken, måste man mångdubbla preliminärerna för krig, för att undvika hvarje förhastande. Sålunda bör icke i något land suveränen ensam ega rätt att förklara krig. En sådan makt på en menniskas hufvud, hvem det vara må, är orimlig (exorbitant). Folket allena, lagligen tillfrågadt, är behörigt att säga, om det vill gifva sitt blod och sina penningar. Förf. tillägger: Jag ville slutligen, att de strängaste mått och steg toges mot de journalister, som uppblåsa elden, utan att bränna sig, likasom emot intrigörerna och lycksökarne. Jag ville, att man tvunge dem att betala med sina personer, så att de måste begifva sig på de tarligaste posterna för att ådagalägga, att de haft allvar med sin patriotism, så att man sluppe se dem, som störa folkens fred, tillegna sig äran i händelse af framgång, för att smyga sig undan, när motgångar inträffa, lemnande sina bedragna offer i förtviflan. ERA STEREO EI RT SES SEO SOS