Dagens Nyheter – 23 februari 1871, sida 1

SNR ARR R REN sees R RETRANS EO Aftonbladet egnade i går 3 spalter åt försvaret af konungens rätt att sluta förbund med främmande makter och att få förklara krig — just de konungamaktens attributioner, som äro mest vådliga för den nationela sjelfständigheten, hvilken eljest är Aftonbladets käpphäst. Huru kan denna motsägelse förklaras annorlunda än att Aftonbladet lägger mera vigt uppå att Sveriges konung en dag skall kunna med den indelta armån tåga ut mot Preussen och hämnas för att det bemäktigat sig Sleswig, än att Sverige blir betryggadt mot vådorna af en förnyad Gustaf-IV-Adolfs-politik. Hela denna Aftonbladsartikel är en lofsång öfver envåldsmakten. Icke nog med att den nu existerande envåldsmakten att sluta förbund med främmande regenter och sluta krig glorifieras, utan att Aftonbladet jublar och uppmanar äfven nationen att jubla öfver den kungliga revolution, som för nära ett århundrade sedan bragte all makt i konungens händer, i det närmaste tillintetgjorde landets representation — och slutade med att göra oss Pommern och Finland förot var för den uppmärksamme benm att vänta af en heftidning, såsom onbiadet, men bra oförsigtigt är det af onbladet att för hela verlden röja sina sta absolutistiska tendenser. Företeelsen blir mycket betydelsefull, då man sammanställer den dels med de rysten som sedan en månad här löpa om beskaffenheten af. uttalandena i det bref, som samma icke så litet autentika rykten förmäla att konungen skrifvit till en fransk officer, och dels med ifvern att få bibehålla indelta armåön samt bekomma en fond af 18 millioner för krigsändamål.