MIby OMR JJUVEEUE BRUKSRUV BUR vv bs Sevvv Aftonbladet och indelningsverket. Den 19 januari utbrast Aftonbladet, som af konungens trontal erfarit att krigsministerns deri bebådade nya förslag skulle lemna hufvudgrunderna i hans förra orubbade och således bibehålla den indelta armån, i sin bekanta uppmaning till regeringen att upplösa riksdagen om det lyckades någon fraktion af öppna och hemliga nihilister att sönderslita hela saken. Sedan följde i ett och annat nummer, mot dem som yrkat indelningsverkets aflösande såsom vilkor för den utsträckta beväringspligtens antagande, beskyllningarne för bristande fosterlandskänsla, krass egoism o. s. v. — detta till och med sedan icke mindre än 56 af andra kammarens ledamöter instämt i grunderna för kapten Mankells motion.om en vidt utsträckt värnepligt och en stark befälskader samt sålunda gifvit svart på hvitt uppå att man kan önska ett starkt försvar fastän man önskar indelningsverkets upphäfvande. Den 9 februari införde Aftonbladet ur Dagbladet — och gaf godt vitsord deråt — en artikel till bemötande af inkasten mot indelningsverket. Den 10 februari uppskrämdes allmänheten för andra gången af Aftonbladet med den uppgiften att om ett annat försvarssystem än den indelta armån som stam antoges skulle Sveriges landtförsvar blifva 1034 million dyrare om året än enligt regeringens nu föreliggande försvar. Den 13 februari öfverraskade bladet genom ett medgifvande att det icke har någon så bestämd förkärlek för indelningsverket att det icke gerna skulle sö det försvinna om det hade den ringaste utsigt att landet kunde och flertalet af dess representanter ville omfatta den andra utvägen (t. ex. den danska) för bildande af en krigsduglig folkbeväpning. Men i samma ärtikel framhölls att dot är solidite som en armå behöfver och att det just är en sådan som finnes hos våra indelta soldater. Det so-; lida väsendet, den invanda disciplinen och den lugna lydnaden äro det vigtigaste. Häraf måtte vil följa att Aftonbladet ändock vill hafva qvar den indelta armån. Dagen derefter är också en stor del af Aedarent egnad åt att göra ned innehafVarne af roterad jord och åt försök att förYränga betydelsen af-deras kontrakter med kronan, allt för att ingen i andra kammaren må våga mucka mot indelningsverket. Den 15 februari aftryckte Aftonbladet ur tidningen Kalmart en fulminant uppsats, hvari landtmannapartiet, för det att det vill hafva bort indelningsverket (56 medlemmar deraf hafva redan förklarat sig benägna att härför erlägga betalning), framställes såsom en Xfjerde ståndsaristokrati, på hvars icke blanka vapensköld hånler mot oss den mustiga devisen: Egennytte, Sjelfviskhet och Råhet. I lördags, då en riksdagsman ifrågasatt om ett sammanförande af så olika Öfvade trupper som indelta soldater och värnepligtige vore nyttigt eller skadligt, svarade Aftonbladet, allt till det kungliga förslagets förmån, att det förefaller det temligen påtagligt att indelta soldatens företräden skulle vara nyttiga ). Och såväl i detta lördagsnummer som i numret för den föregående dagen hade Aftonbladet dessutom aftryckt en stor del af den i Lund af 8. utgifna brochyren, hvari författaren söker nedgöra alla påståenden ot indelningsverket. j ; Efter allt detta må man väl säga att det fordrag en förhärdad panna till att, såsom Aftonbladet i lördags gjorde, påstå att Aftonbladet 1871 icke stär i strid mot Aftonbladet 1869, då det förklarade sig anse att krigsministerns dåvarande förslag, med hvilket hans nu afgifna är till sina hufvudgrunder lita, icke kunde antagas emedan det vore Cen orättvisa att indelningsverket hvilar allenast på JjordbruksfastighetX, hvarföre det måste upphäfvast och kriysmakters underhåll lika fordetas på alla samhällsklasser. Häraf följer oomkullrunkeligen att antingen måste Aftonbladet sjelf anses, då det år 1869 yrkade att indelningsverket måste upphäfvasX4, ha varic ofosterländskt, krasst egennyttigt, fegtt, Ssmekande fördomarie för att ställa sig int o, s. v., eller ock passar intetdera af dessa epiteter, dem Aftonbladet så frikostigt spenderar, på dem som nu, i likhet med Aftonbladet Hå, icke äro benägna att vidare både lega för sig (genom att hålla rotesoldat) och sjelfve göra krigstjenst, medan andra samhällsklasser skulle vara befriade från bördan af att lega soldater och sålunda den Sorättvisan